Ibland hamnar man i situationer där det är svårt att finna var man passar in i vardagen. Det är något som Fennel har kämpat med på sistone, då han och hans ensamstående mamma är relativt nyinflyttade i staden. Mamman jobbar hela dagarna för att få saker att gå ihop, och Fennel håller sig mest inne i tryggheten i sitt rum.

Det är ju dock inte en hållbar plan i längden, och till slut börjar han utforska vad som finns att göra. Det naturliga valet blir att besöka den lokala arkadhallen, vilket drastiskt förändrar Fennels vardag.

Några av de mest stämningsfulla uppläggen jag vet när det kommer till berättelser involverar ofta följande ingredienser: en värld i spillror, kamp om överlevnad, upptäckaranda och återuppbyggnad. Klämmer man in dessa element i ett spel och plussar på flerspelarläge och tuffa svårighetsgrader, är jag som fisken på kroken. Blightbound agerar bete i den här liknelsen, men kommer det att smaka?

Efter en lång tid av krig och en dyrköpt seger mot en skräckinjagande titan håller människovärlden på att återhämta sig. Det mänskligheten inte räknade med var att en titans förmultnande kropp har mer effekt på sin omvärld än att bara reta upp folkhälsomyndigheten. En vidrig dimma sprider sig inom kort som en löpeld från de enorma kvarlevorna, farliga varelser börjar smyga runt i skuggorna och de kvarvarande människorna splittras allt eftersom deras samhällen krackelerar.

Då var helgen här igen med allt vad det innebär. För egen del betyder helg att jag har två arbetsdagar kvar tills jag äntligen får ta lite semester igen och av någon anledning hoppas jag att det börjar regna snart där jag bor.

Trots en lugn sommar när det kommer till spelsläppen, har vi hunnit plöja igenom en del recensionsspel senaste veckan. Jag hann precis bli klar med min recension av Neo: The World Ends with You (9/10) och Jonny lyckades med konststycket att lyckas kötta sig igenom två spel på kort tid; Samurai Warriors 5 (7/10) samt det slafsiga Paint the Town Red (4/10).

Nu berättar vi vad vi tänkte roa oss med i helgen, men vi är ännu mer intresserade av att höra om dina planer!

Samurai Warriors 5 är den senaste titeln i den lite drygt 17 år gamla Samurai Warriors-serien, men det är inte bara nytt som i att det är det senaste spelet, utan även för att det på många sätt är en nystart för serien. Utseende, handling och upplägg är lite annorlunda från tidigare titlar, men det är fortfarande strider med enorma fiendehorder, strategiska beslut och dueller mellan mäktiga krigare som står i centrum.

Handlingen utspelar sig i Japan under andra hälften av 1500-talet och baseras på riktiga historiska händelser. Länsherren Nobunaga leder sin klan under landets oroligheter och inleder snart en vänskap med samurajen Mitsuhide. Mycket av spelets huvudtråd kretsar kring de två karaktärernas relation allt eftersom ett stort inbördeskrig utvecklas, men karaktärsgalleriet är gigantiskt och många namn ur japansk historia slungas in för att göra det hela till en ordentlig historiefest i spelformat. Många av karaktärerna är spelbara och har unika förmågor, vilket ger en hel del variation. Det kan bli lite rörigt med alla namn och bakgrundshistorier, men efter ett tags spelande memorerar jag de viktigare av dem.

En naturlig följd av att bli äldre är att då och då reflektera över tidigare händelser i livet. Man tänker på den glädje och sorg som har upplevts och de beslut du har fattat som har lett dig till den punkt i livet du befinner dig i nu.

Dessa ämnen är något som Lost at Sea hanterar på ett mer eller mindre abstrakt vis genom att du får utforska en öde ö som representerar de olika stadierna i livet, och som förväntat är det en ganska känslomässig resa att ge sig ut på.