Ännu en vecka börjar närma sig sitt slut, och på flera håll i södra delen av landet har vi fått genomgå en hastig värmebölja, som lyckligtvis inte höll i sig alltför länge. Sommarvärmen är förvisso välkommen i rimliga mängder, men när det börjar krypa över 30-strecket börjar åtminstone jag protestera högljutt.

Det råder relativt lugn i redaktionen med tanke på det något lägre lanseringstempot under sommarmånaderna, men i veckan har vi åtminstone blickat fram över vad månaden har att erbjuda. I övrigt är det ju läge att gå igenom den aldrig sinande skämshögen för att se om det finns något kul att hämta där. Vi börjar med att gå igenom vad som pågår i redaktionen!

Juli månad är här, och med det en semesterperiod som många av oss troligtvis kommer att spendera ute i solen, på stranden eller i hemmets lugna vrå. Oavsett vilket lär det med stor sannolikhet vara så att det kommer att finnas mycket ledig tid som behöver fyllas, och vad passar då bättre än att spela? För den som prenumererar på PlayStation Plus är tajmingen perfekt, för inte nog med att tjänsten fyller 15 år, det kommer nya gratis titlar att fira tillställningen med. För att du ska veta vilka som dyker upp på festen kommer här en kort presentation av månadens titlar.  

Som seden bör är det en ganska blandad skara spel den här månaden, och det första att presenteras blir Diablo IV (8/10). I det kan du själv eller tillsammans med upp till tre andra ta er an den onda demonen Lilith och hennes undersåtar i en blodig kamp om människornas överlevnad. Grundspelet bjuder på fem olika karaktärsklasser med unika egenskaper, och en expansiv värld att utforska med dem. För att ta dräpa horderna av monster som står i din väg måste du utrusta dig rätt, och som tur är finns det en snudd på oändlig mängd av vapen och rustningar att experimentera med. När vår chefredaktör Johan recenserade spelet hade han en del tankar kring dess produktion, men gav det ett stabilt betyg. För att läsa hans utsaga i sin helhet kan du klicka på länken ovan.

Det finns spel som är mer eller mindre svåra att kategorisera och lägga in i en genre och ibland handlar det om att de tickar många boxar. Det gör ANTRO som förutom att vara ett rytmspel och plattformsspel också har actionelement, railrunner, och bjuder på dystopisk samhällskritik.

Ordet antro används i latinamerika nedsättande för nattklubbar eller lönnklubbar som primärt används av kriminella eller underklassen. Det är också en term som används för en musikstil. Och båda betydelserna har legat som inspiration för spelet.

Ruffy and the Riverside är ett tredimensionellt plattformsspel av den gamla skolan och det finns tydliga influenser från 90-talsspel som Banjo-Kazooie och Spyro the Dragon. Det som sticker ut rent grafiskt är att alla karaktärer är platta som papper och handritade som från en tecknad serie.

Björnen Ruffy och hans trogne följeslagare biet Pip bevittnar när den uråldriga skurken Groll tar sig fri och hotar att ödelägga hela världen. Det visar sig dock att Ruffy är den utvalde och har unika förmågor som gör att han är den som kan återställa kaoset och besegra ondskan.

Världen Azerim är oftast full av hjältar som är ute och spöar upp monster, handlar drycker, rustning och får nya uppdrag av byborna i den lilla kuststaden Honeywood. I klassiskt maner pratar de knappast med byborna utan trycker sig frenetiskt förbi alla former av interaktioner eller dialoger. Men en vacker dag så försvinner hjältarna mystiskt, efter att först ha betett sig lite märkligt. Blev världen frånkopplad från Internet, eller har något annat märkligt hänt? 

Fiskaren Baelin som i normala fall bara glatt hälsar på äventyrarna och vars huvudsakliga kommentar om allt är att det är en bra dag att fiska känner plötsligt att något märkligt har hänt. Byborna reagerar också över att han plötsligt har en nivåsiffra ovanför sitt huvud, något som annars var exklusivt reserverat för äventyrarna.