Det är nästan 30 år sedan jag för allra första gången iklädde mig rollen som ninjan Ryu Hayabusa och räddade världen. Spelet var till NES och hade i Europa titeln Shadow Warriors. I USA hette det Ninja Gaiden och japanerna kallar det Legend of the Ninja Sword. Det kom tre spel och på SNES släpptes 1995 en trilogi-samling av Ryus hela prövning.

Snabbspolning till 2004 då Team Ninja ledda av Tomonobu Itagaki släppte det första spelet i en ny trilogi med Ryu Hayabusa. Namnet Ninja Gaiden återvinns och herr Hayabusa ska än en gång hämnas en oförrätt med bieffekten att han också räddar världen. De övriga två delarna kom 2008 och 2012. Trots att trilogin utvecklades för Xbox kom även specialversioner till PlayStation 3. Idag, 2021, är det dags att undersöka vad en trilogi-samling baserad på dessa till PS4:an kan vara värd.

Om du ser tillbaka på Ratchet & Clank-serien så handlar det om futuristisk plattformsaction fullspäckat med fantasifulla vapen, där det haglar skämtsamma kommentarer från Lombaxen Ratchet och hans robotkompis Clank. Insomniac Games förvaltar sin historia väl och grundpremisserna finns även i Ratchet & Clank: Rift Apart.

När jag spelar prologen och första banan känner jag mig lite snuvad på konfekten, då jag tycker att jag känner igen det mesta, men när jag väl kommer vidare går den känslan definitivt över.

De som har hängt en del på nätet sen spelstudion House House släppte sin underground hit Untitled Goose Game (9/10) 2019 har kanske lagt märke till att gäss som djur har blivit något av ett internetfenomen. Hur mycket utvecklarna av spelet Mighty Goose har inspirerats av denna våg är oklart, men det är som en tungt beväpnad gås jag tar mig an uppgiften i detta actionäventyr. Gåsen som bara går under namnet Mighty Goose är något av djurvärldens Rambo, och det är med gälla kvackanden som han ger sig in i stridens hetta.

Vid ett tillfälle under min genomspelning låser jag upp en trofé med titeln ”Peace was never an option”, eller ”Fred var aldrig ett val” som det så fint heter på svenska. Det är inte bara en blinkning till ett av de kändare gås-memen på nätet (med gåsen från just Untitled Goose Game) utan även en träffande beskrivning av spelet i sig självt. Sidscrollande skjutspel brukar vara synonyma med totalt kaos, projektiler som kommer från alla håll och kanter samt mängder av fiender i varierande storlekar. Så är det även här.

Necromunda är ett av spelföretaget Games Workshops hetaste varumärken just nu. Från att ha varit ett hyfsat populärt figurspel under mitten av 90-talet föll det i glömska under tidigt 00-tal för att sedan återupplivas så sent som 2017. Nu är varumärket troligtvis större än någonsin, och bara under det senaste året har det släppts hela tre spel. Fjolårets Necromunda: Underhive Wars, Necromunda: Gang Skirmish till handburna enheter och nu Necromunda: Hired Gun.

I motsats till de två tidigare titlarna så är Hired Gun en förstapersonsskjutare med uppenbar inspiration från titlar som exempelvis Doom. Fokus ligger på snabb action, ännu snabbare beslut och horder av anstormande fiender. Allt utspelar sig i de industriella grottkomplex som är en av huvudingredienserna i figurspelet, men annars skiljer det sig ordentligt från sin förlaga. Istället för att ta kontrollen över ett helt gäng, vilket brukar vara det vanliga upplägget, kontrollerar jag en ensam prisjägare, och en blodig historia börjar ta form.

I samband med att vi slutligen har börjat skymta sommarvärmen börjar även spelbranschen hetta upp. Vid denna tid nästa vecka är vi mitt inne i den härliga smeten av Summer Game Fest och E3, och även om det inte kommer att bli den traditionella E3-veckan är jag nog inte ensam att se fram emot att se vilka godsaker som kommer att visas upp. Jag har själv tjuvstartat lite genom att delta på ett virtuellt pressevenemang som jag kan berätta mer om nästa vecka.

Innan alla nyheter om kommande spel brakar loss är det dock dags att ta lite välbehövlig helgledighet. Här är vad som pågår iredaktionen.