Ända sedan jag recenserade Mortal Kombat 11 (8/10) förra året har jag haft lite dåligt samvete. Spelet har växt för mig under tiden som har gått, och även om det inte har spelats regelbundet har det nio gånger av tio letats fram och spelats när jag har haft vänner och bekanta över. Det kanske säger en hel del om min umgängeskrets när den sortens spel åker fram stup i kvarten, men även om alla kanske inte uppskattar den sortens stilistiska ultravåld som spelet bjuder på så är det i grunden ett riktigt välgjort slagsmålsspel. Om och om igen har jag ältat omdömet jag gav det. Tog jag rätt beslut? Skulle det ha fått högre betyg? Kanske det, men samtidigt representerar det vad jag kände för det då, just den stunden i mitt liv.

Vi har en väldigt spännande vecka framför oss. När vi i fredags påbörjade övergången från jobbläge till helgläge beslöt sig nämligen Sony för att tillkännage att det är dags att få en inblick i framtiden. På torsdag kväll kommer de alltså att visa en presentation av vad vi kan förvänta oss av PlayStation 5, och jag är ganska säker på att jag inte är ensam om att ha hungrat efter detta.

I en timmeslång video kommer vi alltså att få en hum om vad denna nya konsol kommer att kunna leverera när den lanseras framåt slutet av året. Många frågor kommer förhoppningsvis att besvaras, även om de säkert kommer att spara en del överraskningar till senare presentationer. Men vad kan vi då förvänta oss?

Juni anses av många vara den första sommarmånaden och som bekant börjar ju konsolgenerationen gå mot sitt slut. Precis som vid tidigare generationsskiften brukar det komma några riktiga stortitlar som svansång, och PlayStation 4 är inget undantag. En av de mest efterlängtade titlarna släpps i juni och även de andra sommarmånaderna kommer att bjuda på massiva spelprojekt.

Spelbranschen har självklart också fått en Coronaeffekt där E3-mässan, utan istället ersätts av flertalet mindre evenemang. Många spelsläpp försenas antingen av att utvecklarna tappat fart då medarbetarna måste jobba hemifrån, logistiska skäl eller helt enkelt för att utgivaren anser att en annan period passar bättre försäljningsmässigt.

Månaden bjuder iallafall på en stor bredd där du kan hitta allt från sportspel och skjutare till små indiespel och taktiska rollspel.

Vad som borde ha varit en ren nöjeskryssning ombord på fartyget Hope visar sig snabbt bli en mardrömsresa för passagerarna. Skeppet verkar ha navigerat helt vilse och märkliga monster har infekterat skeppet. Det är upp till mig och en handfull av mina medpassagerare att rädda dagen i Dread Nautical.

När Dread Nautical börjar kastas jag direkt in i hettan efter att jag fått välja en av de spelbara karaktärerna. Jag fastnar direkt för den hårdkokta detektiven Fargo Drexler. Det känns på något vis passande att undersöka ett skumt mystiskt skepp som en lätt desillusionerad detektiv. 

På senare tid har jag märkt en tydlig trend i mitt spelande, där jag har börjat dra mig mot fler och fler spel som har konstruktivitet och utforskning som huvudsakliga interaktioner. Jag har haft ett behov att få ett litet avbrott från de många spel som går ut på att förgöra en motståndare på ett eller annat vis, och detta har öppnat upp en helt ny värld av evighetslånga spel för mig.

Som ett utlopp för den vardagliga stressen som kan uppstå från jobbet, den ovissa situationen vi har att göra med i världen idag och flera andra faktorer har jag alltså fastnat i ett djupt hål av simulatorer och utforskningsspel som jag inte tidigare trodde att jag skulle uppskatta. Och jag känner mig som hemma.