Avkoppling genom virtuella världar

På senare tid har jag märkt en tydlig trend i mitt spelande, där jag har börjat dra mig mot fler och fler spel som har konstruktivitet och utforskning som huvudsakliga interaktioner. Jag har haft ett behov att få ett litet avbrott från de många spel som går ut på att förgöra en motståndare på ett eller annat vis, och detta har öppnat upp en helt ny värld av evighetslånga spel för mig.

Som ett utlopp för den vardagliga stressen som kan uppstå från jobbet, den ovissa situationen vi har att göra med i världen idag och flera andra faktorer har jag alltså fastnat i ett djupt hål av simulatorer och utforskningsspel som jag inte tidigare trodde att jag skulle uppskatta. Och jag känner mig som hemma.

Eftersom PC-plattformen är en outsinlig källa för denna typ av spel valde jag att påbörja min resa där för ett par månader sedan, när jag noterade att jag hade American Truck Simulator i mitt Steam-bibliotek. Det dröjde inte många minuter innan jag insåg vilket meditativt spel detta är, när man tar sig an en långtur och beger sig ut på vägen för att leverera sina varor. Det går verkligen att zona ut och lyssna på musik, och bara känna stressen från vardagen smälta bort. Jag föll hals över huvud för spelet, och införskaffade dessutom snabbt Euro Truck Simulator 2 och alla de tillhörande kartexpansionerna. Tyvärr har ju dessa spel inte lyckats leta sig till konsoler än, men från vad jag har förstått levererar även Bus Simulator (8/10) samma känsla av avkoppling.

Efter många timmars målinriktat jobb kan det se ut så här.

Detta var dock inte slutet på min resa mot det inre lugnet, utan det gjorde bara att jag vill vidga vyerna ytterligare. Jag fäste blicken mot stjärnorna, tog sats och fann Astroneer. Här finns det visserligen lite fler mekaniker att hålla koll på, som till exempel överlevnad i karga miljöer, men då det inte finns några direkta fiender utöver tyngdlag och miljöer passar det ändå in i mina behov. Det finns något väldigt tillfredsställande att till att börja med strandsättas på en främmande planet, men sedan lyckas sätta ihop tillräckligt mycket av en produktionslinje för att det ska kännas tryggt och som ett temporärt hem.

Det är även väldigt givande att successivt utvidga gränserna för vad du har utforskat, och finna grottor som leder långt ner i djupet. Astroneer bjuder dessutom på ett av de mest tillfredsställande terrängdeformeringsverktyg jag har använt i ett spel, och det känns verkligen härligt att göra utgrävningar i grottsystem eller bygga broar mellan plattformar på ett snabbt och enkelt vis. Tiden har sannerligen en förmåga att springa iväg när man sätter igång med ett projekt för att bygga ut nästa steg i teknologiträdet. Det blir dessutom extra roligt när du bjuder in dina vänner till att delta i utforskandet och byggandet.

När mörkret faller blir stämningen betydligt mer hotfull.

Det senaste steget jag har tagit i min avstressande resa är undervattensäventyret Subnautica (9/10). I likhet med Astroneer handlar det om att överleva på en främmande planet, men i detta fall är det mer fokuserat på undervattensmiljöer. Även här återfinns den härliga, belönande känslan av att hitta nya råvaror som kan användas för att bygga verktyg och uppgraderingar, som i sin tur ger dig möjlighet att utforska nya områden.

Subnautica är dessutom lite mer berättelsedrivet utöver själva utforskandet och byggandet du kan sysselsätta dig med, och introducerar en vändning i upplägget på ett väldigt snyggt vis. Jag har ännu inte tagit mig så långt in i detta äventyr, men känner redan nu att detta kommer att vara ett bestående element i min rotation av avstressande spel.

Det finns förstås åtskilliga fler exempel på dessa spel, och med tanke på att jag under så lång tid har intalat mig själv att de inte var för mig ser jag fram emot att utforska denna rikedom av spelupplevelser.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.