Romance of the Three Kingdoms XIV är ett av de mest annorlunda spel jag har spelat hittills i år. Inte för att det är särskilt unikt i sitt utformande, utan på grund av sitt innehåll och narrativ.
Som siffrorna i titeln avslöjar är det här ett spel i en serie som har varit med på banan sedan mitten av 1980-talet. Det grundar sig i en historisk text från 1300-talets Kina där en mix av historia, mytologi och legender bildar en berättelse involverandes tusentals namngivna karaktärer, något som representeras tydligt i spelet.
Fortsätt läsa Recension: Romance of the Three Kingdoms XIV [PS4] »
Jag har spelat föregångarna i denna minimalistiska pusselspelserie och nu har turen kommit till den tredje delen i form av Active Neurons 3: Wonders of the World. Temat är den här gången världens sju underverk, men det lyser bara igenom i banornas ikoner och en kort informationsskärm när du klarat de tio nivåerna per bana.
Precis som i de tidigare delarna handlar det om att förflytta en kvadrat till en cirkulär utgång. Självklart finns det olika mekaniker som gör det svårt för dig att omedelbart se en lösning.
Fortsätt läsa Recension: Active Neurons 3: Wonders of the World [PS5] »
Det är härligt när spel överraskar. För mig kom Cyber Shadow som en blixt från klar himmel, då jag helt hade missat att detta debutspel från finska Mechanical Head Studios ens var på väg. Äventyret är en hommage till klassiska Ninja Gaiden, kryddat med lika mycket kärlek och fingertoppskänsla som exempelvis Shovel Knight (9/10) briljerat med inom nyretrogenren.
Redan i spelets inledning sitter varje detalj på exakt rätt plats. Den härliga 80-talsfuturismen med ninjor, robotar och urläcker pixelgrafik sätter stämningen direkt. Kontrollen är tajt, responsiv och simpel, men framförallt känns varje svärdshugg riktigt tillfredsställande. Ljudbilden är kronan på verket och för tankarna till Mega Man och Castlevania, större komplimang än så är svår att ge.
Fortsätt läsa Recension: Cyber Shadow [PS4] »
När den Tim Burton-aktiga plattformsskräckisen Little Nightmares (8/10) dök upp som från ingenstans för lite drygt fyra år sedan var jag sen på bollen. Spelet blev något av en snackis då det kombinerade drag från olika spelgenrer såsom skräck, pussellösande och plattformshoppande för att skapa en intressant och ganska unik mix. När nu uppföljaren efter mångt och mycket har kommit har jag varit på hugget och spelat igenom det å bloggens vägnar.
Fortsätt läsa Recension: Little Nightmares II [PS4] »
Förra året när Nioh 2 (9/10) dök upp på PlayStation 4 möttes det av fina omdömen och Jonny sparade inte på superlativen. Häromveckan släpptes The Nioh Collection för PlayStation 5 och efter att ha recenserat Nioh Remastered (8/10) har turen nu kommit till uppföljaren.
Det finns oerhört mycket likheter med föregångaren, men nästan allting känns snäppet bättre. Den här gången spelar du en halvdemon, eller halv yokai och har en mängd förmågor och egenskaper som kommer med det. Ett exempel är att det levande vapnet från Nioh är borta och nu kan du istället förvandla dig tillfälligt till demonform.
Fortsätt läsa Recension: Nioh 2 Remastered [PS5] »
Cahal har lite ilska bubblande inom sig. Ibland kan den komma upp till ytan och då kan saker gå väldigt, väldigt fel. Inte nog med att hans kläder trasas sönder, men hans behåring ökar exponentiellt. Saker som kan trigga Cahal att bli rejält pissförbannad omfattar bland annat miljöförstöring. Cahal är nämligen en varulv, och i Werewolf: The Apocalypse – Earthblood så är varulvarna moder jords yttersta försvarsmekanism.
Werewolf: The Apocalypse – Earthblood baseras på ett klassiskt rollspel från tidigt 90-tal, som utspelas i samma värld som Vampire: The Masquerade och ett par andra rollspel. Där vampyr-rollspelet mer fokuserar på intriger mellan olika vampyrklaner så utgick Werewolf mer från ett miljöaktivist-perspektiv.
Fortsätt läsa Recension: Werewolf: The Apocalypse – Earthblood [PS5] »
Nu är det snart helg igen och personligen är dessa dagar av ledighet en skänk från ovan. Arbetstempot har nämligen varit helt sinnessjukt denna vecka och det ska bli rejält skönt att koppla av med lite skogsliv samt PlayStation-spelande.
I veckan som har gått, har ni kunnat ta del av Jespers recension av Nioh Remastered (8/10), där han verkligen har njutit av uppgraderingen, även om det var första gången han tampades med titeln.
I vanlig ordning tänkte vi dela med oss av våra planer inför helgen, sedan är det din tur!
Fortsätt läsa Vad spelar du i helgen? [Vecka 6 2021] »
Nioh (9/10) släpptes ursprungligen till PlayStation 4 2017 och nu har Nioh Remastered släppts till PlayStation 5. Det erbjuds både separat och som en del av The Nioh Collection där också Nioh 2 finns med. Jag recenserar spelen separat, och det kommer därför en recension av Nioh 2 inom kort.
Med mina referensramar känns Nioh på ytan som en blandning av Sekiro och Dark Souls, men det visar sig snabbt bjuda på flera egenskaper som ger en egen identitet utan att behöva jämföras med konkurrenterna.
Fortsätt läsa Recension: Nioh Remastered [PS5] »
Den första veckan i februari kan vi snart lägga bakom oss och även om snön ligger tjock runt om i landet, hindrar det ju inte en sann spelare att skippa pulkan och benbrotten till förmån för en mysig PlayStation-helg.
Under veckan fick vi välkomna årets andra spel med full pott i form av Atelier Ryza 2: Lost Legends & the Secret Fairy (10/10), vilket fick mig att helt ändra uppfattning om den 22 versioner gamla spelserien.
Innan vi kastar oss in i helgens lugn tänkte vi dock presentera vad vi i redaktionen tillbringar våra lediga timmar med. Sedan är vi såklart väldigt intresserade av att läsa vad du har för dig!
Fortsätt läsa Vad spelar du i helgen? [Vecka 5 2021] »
För snart två år sedan släpptes Control (8/10) till PlayStation 4 och möttes generellt av goda omdömen. Den finske vaktmästaren Ahti stoltserade som årets karaktär 2019 här på bloggen. Nu släpps spelet med båda expansionerna som dykt upp sedan vi recenserade det senast, och med flera förbättringar för PlayStation 5. Jag spelade igenom grundspelet på PlayStation 4 och har jämfört upplevelsen på den vassare konsolen.
De största skillnaderna hittar du på prestandasidan där spelet nu flyter på med 60 bildrutor per sekund i 4k-upplösning eller så kan du få ray tracing med 30 rutor per sekund.
Fortsätt läsa Recension: Control: Ultimate Edition [PS5] »