Recension: Armored Core VI: Fires of Rubicon [PS5, PS4]

Planeten Rubicon 3 har brunnit i ett par hundra år. Detta efter att en ovanlig substans, coral, hittats där och som energikälla verkade den oerhört lovande. Dock visade den sig vara relativt instabil, eller så exploaterades planeten lite för hårt, vilket ledde till en rejäl planetär katastrof och att stora delar av solsystemet våldsamt brann upp. 

Eldarna på Rubicon 3 lugnade ner sig så småningom, och när coral börjar upptäckas igen ett par hundra år senare börjar såklart en kapplöpning där ett antal faktioner slåss om möjligheten att få tag på denna energikälla. Min stackars pilot, C4-621, skickas dit för att slåss som oberoende legosoldat under någon som kallar sig Walter. Första uppdraget – sno åt mig officiella ID-handlingar, så jag lättare kan få andra uppdrag. Jag får anropsnamnet ‘Raven’ och spelet kan börja.

Armored Core VI: Fires of Rubicon är det senaste spelet i en spelserie som hängt med sedan 1997. Det har dock varit lite tomt med nya spel efter att Armored Core: Verdict Day släpptes 2013, och det kan väl delvis bero på att From Software plötsligt hade fullt upp med att utveckla Dark Souls 2 och 3, Bloodborne och sedermera Elden Ring. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, och äntligen har From Software återgått till högoktanig, metall-mot-metall-action med stora, tunga robotar.

Fordonen som framförs i Armored Core VI kallas som titeln kanske skvallrar om för just Armored Cores. Stora, metalliska bestar till fordon som är tungt bepansrade och beväpnade. Till en början slängs min pilot in i en hyfsat medioker sådan, och jag får kämpa mig fram, tjäna ihop lite krediter via diverse frilansuppdrag för att börja uppgradera min Core med roligare delar eller vapen.

Friheten i robotbyggandet bjuder på en hel del flexibilitet, men inom rätt snäva ramar. Jag kan inte lasta på för tunga vapen utan att ha tillräckligt starka armar, och för att kunna bära upp starkare armar behöver jag ett starkare kraftverk, och så vidare. Balansgången i byggandet känns genomtänkt och fair, och jag får tillbringa en hel del tid i garaget med huvudbry för att hitta bästa möjliga bygge för olika uppdrag. 

Men ett schysst robotactionspel utspelar sig ju inte bara i garaget. Det är vad som händer i striderna som är minst lika viktigt och underhållande, och där knockar Armored Core VI luften ur mig ett antal gånger. Vi som har spelat From Softwares andra populära spel vet att de oftast gränsar balansen mellan sadistiskt svårt, välbalanserat och rättvist med hög precision. Så är även fallet här, men med den stora skillnaden att du inte har någon möjlighet att vara för hög (eller låg) nivå för en given fajt. Här finns inga färdighetsträd, erfarenhetspoäng eller chansen att uppgradera vapen eller få nya besvärjelser. Du har din robot, och förvisso en enorm frihet i hur du konstruerar den, men det är verkligen upp till dig som pilot och dina färdigheter att spöa upp robotar från de andra företagen eller rebellstyrkorna på Rubicon 3.

Vid ett par tillfällen kändes motståndet rätt övermäktigt, men lösningen visade sig allt som oftast vara att gå tillbaks till ritbordet, prova en annorlunda bestyckning i form av ben, armar och vapenarsenal, och framförallt – att lära sig läsa av stridernas tempo, inte bli för girig (eller för den delen för försiktig och därmed få slut på ammunition). När striderna är som mest intensiva känns det som en pervers form av robot-balett där båda parterna snabbt susar runt, gör små piruetter i luften och avlossar enorma missil-salvor mot den andra. Och när man hamnar i det flowet så är Armored Core VI: Fires of Rubicon helt jäkla fantastiskt mäktigt.

Utmaningarna och uppdragen är för det mesta väldigt linjära. Allt som oftast vill någon av de kämpande grupperna på Rubicon 3 använda min vapenkraft för att sabba för någon annan gruppering, och Walter är mer än glad att låna ut mig. Allt för att tjäna lite snabba krediter, och möjligheten att sno åt mig något tufft vapen eller robotdel, men också för att kunna utkräva tjänster i framtiden. 

Handlingen känns till en början lite tunn, men växer sig snabbt rätt intensiv och mystisk, och faktiskt oerhört gripande. Vad som hänt på Rubicon 3 efter att stora korporationer grävt sönder den i jakt på coral, och katastrofen som skedde i samband med det tänker jag inte avslöja, utan det är något ni får ta reda på själva. Det känns lite annorlunda att se From Software berätta en historia utan att jag måste genomsöka världen och inspektera alla möjliga föremål, men det finns såklart en del saker som inte berättas rakt ut utan kräver att jag utforskar världen och drar egna slutsatser. Det vore ju inte ett From Software-spel utan lite tolkningsmöjligheter.

Jag hoppas att studion uppskattar Armored Core VIs mottagande och att vi inte behöver vänta tio år på nästa spel i serien, för det finns verkligen inte många andra utvecklare som kan skapa lika actionspäckade och snygga robot-actionspel där du hela tiden sitter på helspänn.