Recension: Rival Stars Horse Racing [PS4, PS5]

Hästhållning, eller equestrianism, som det så fräsigt heter på engelska är knappast ett ord jag använder dagligen, men det har letat sig djupare in i mitt ordförråd den senaste tiden. Jag har nämligen tillbringat en tid i den digitala hästhållningens centrum, och det i form av Rival Stars Horse Racing. I det är hästhållning inte bara ett yrke, utan en livsstil där snudd på allt kretsar kring hästar. Det är på många vis obeträdd mark för min del, och därför desto mer spännande att utforska.
Spelet öppnar med en presentation av vår namnlösa protagonists bakgrund. Hens farfar var en stjärna inom hästracing såväl som hästhållning under 60-talet, och det var givet att ens far skulle följa samma stig. Den resan blev sorgligt nog kort på grund av en dödlig fallolycka, och familjen drog sig undan från allt vad hästar heter. Tills nu. En dag kommer nämligen en gammal bekant med ett erbjudande. Vi får möjlighet att nyetablera oss inom branschen, starta upp en gård och ge oss in i hästracingen igen.

Rival Stars Horse Racing kretsar således om två olika moment; själva hästhållningen och tävlandet, men det finns flera inslag som bäddas in under dessa. Ett av dem är gården vi har fått till oss, och det är från den det mesta av spelets händelser utgår. Det första jag får göra är att ge den ett namn samt en logotyp, men även skapa min första häst. Den här delen handlar mest om hästens utseende, men det kommer stunder senare i spelet där jag i större mån kan engagera mig i dess olika egenskaper. Ett kul inslag är slumpgeneratorn som ger förslag på namn till hästarna. Dels är namnen så där löjligt ologiska som de ofta är i verkligheten, men de kan även läsas upp av kommentatorerna under de senare tävlingsmomenten.
På gården möts jag så småningom av lite fler karaktärer som alla representerar olika delar av verksamheten. Jag kan exempelvis få träning som hjälper mina hästar att gå upp i attribut allt eftersom jag vinner tävlingar. Det finns även stöd när det kommer till att sköta och förvalta gården och med uppfödning av hästar. Det sistnämnda är dessutom ett moment som är djupare än väntat. Jag kan nämligen få fler hästar med desto bättre egenskaper om jag kombinerar dem med rätt partners. För att kunna skaffa fler riddjur behövs större stall, och det är bara en av många saker som jag kan lägga resurser på.

Resurser är nämligen ett av spelets kugghjul, och används till så gott som allt. Det finns flera olika kategorier av resurser, men de strösslas ganska generöst över min verksamhet. En del av dem kommer via tävlandet där högre placeringar ger större mängder, men de går även att få gratis. Det sistnämnda representerar besöksnäringen som gården ger upphov till, och där får jag in en peng var femte minut med en liten chans till bonusresurser. Det finns även en hel del mål jag kan uppfylla för att på så vis få belöningar. Upplägget känns inte direkt utmanande, men det är ganska tillfredsställande att se sin verksamhet växa sig starkare.
När det kommer till racingmomenten finns det lite olika tävlingskategorier med varierande förhållningsregler. Det första som görs tillgängligt är vanliga lopp där jag simpelt nog ska få en så bra placering som möjligt. Utöver det finns tre andra tävlingsgenrer som i olika grad kombinerar ritt med hoppande. Några av dem utförs på egen hand medan andra inkluderar flera ryttare. Samtliga grenar är relativt enkelt uppbyggda med få moment av interaktion, och hästens egenskaper spelar större roll än min prestation. Däremot kräver flera av dem precision, framförallt när det kommer till att förvalta hästens energi och placering. I de vanliga loppen behöver jag exempelvis manövrera min häst inom klungan för att balansera min hästs energimätare. Placerar jag mig dåligt får jag ingen bonus, och det blir svårare att hålla samma tempo som de andra ryttarna.

Rival Stars Horse Racing upplever jag som relativt lättsamt och passar troligtvis bäst för de som inte efterfrågar något större djup i upplägg. Samtidigt känns det som att utvecklarna har grävt ner sig ganska djupt i ämnet, vilket kan glädja målgruppen. Med det sagt tror jag att upplevelsen hade blivit desto bättre om spelaren läts interagera mer i tävlingsmomenten. Resurssamlandet gör det även svårt att skaka av den där ”mobilspelskänslan” som blir lite enformig efter ett tag. Ett stort intresse för hästhållning är nog nödvändigt om man vill fastna för det här spelet, men det kanske också kan vara en inkörsport för den som är nyfiken på ämnet.

