Flitens lampa lyser onekligen hos Ryo Ga Gatoku Studio med tanke på hur mycket underhållning de lyckas skeppa ut till fansen. Tidigare i år fick vi återgå till historiska scenarier i Like a Dragon: Ishin! (9/10) och i januari nästa år får vi ta del av nästa kapitel i Ichiban Kasugas äventyr i Like a Dragon: Infinite Wealth.

Detta är dock inte tillräckligt mycket hårdkokt japansk action tydligen, för innan dess är det dags för sidospåret Like a Dragon Gaiden: The Man Who Erased His Name. Det är dock inte ett traditionellt sidospår som är fristående från huvudseriens handlingar, utan detta är snarare till för att skildra händelser som sker parallellt med Yakuza: Like a Dragon (9/10). Närmare bestämt vad som sker i Kazuma Kiryus liv efter hand gick under jorden i Yakuza 6: The Song of Life (7/10).

När det kommer till spel med filosofiskt djup har pusseläventyret The Talos Principle (2014) en given plats bland de mest framstående exemplen. Få utvecklare ger sig nämligen på att tolka och förmedla tyngre filosofiska teorier och ännu färre lyckas med konststycket. Nio långa år har gått sedan nämnda spel först såg dagens ljus, men nu har äntligen den kroatiska studion Croteam gnuggat färdigt sina filosofiska knölar för att presentera oss för ett nytt äventyr.

The Talos Principle 2 hakar på nästan exakt där föregångaren slutade. Jag vaknar upp i en verkstad som 1K, den tusende människan som har fötts efter att de biologiska människorna dog ut för många, många år sedan. ”Vadå människa? Man är väl en robot?” kanske du tänker, men det är faktiskt så att de mekaniska individerna som befolkar världen man spelar i kallar sig själva så. De biologiska människorna är borta sedan länge, enligt historien utplånade av ett virus funnet i permafrosten.

Vi är nu halvvägs igen månaden november och slutet av året börjar närma sig borta vid horisonten. Det har varit ett väldigt starkt spelår hittills med många spännande spelsläpp för oss att hantera här på bloggen, men vi vet också att det inte är dags att pusta ut än. För det är ju som nämnt ett litet tag kvar på året, och det lurar fortfarande en del intressanta spel runt hörnet. Vi är redo, och hoppas att ni läsare också är det.

I vanlig ordning har vi såklart helgplanerna fullproppade med olika spel. Om dem kan ni läsa här nedan.

Spel som försöker bjuda på historielektioner växer inte på träd, och när de väl kommer och även bjuder på klurigt plattformande i minimalistisk 2D så är det svårt att inte bli lite nyfiken. The Forest Cathedral skildrar lite semibiografiskt den amerikanska marinbiologen Rachel Carsons liv, eller åtminstone en liten del av det. 

Hon var väldigt intresserad av bevarandet av biologisk mångfald, och ansåg att relativt otestade syntetiska bekämpningsmedel kunde orsaka stor skada. 1962 släpptes boken Silent Spring som väldigt hårt går åt det kontroversiella bekämpningsmedlet DDT som använts mot bland annat myggor och andra skadedjur. Boken orsakade en hel del kontrovers när den släpptes, men ledde till att bekämpningsmedlet förbjöds ett par år senare.

Vad får du om du kombinerar lovecraftianska monster, existentiell skräck, turordningsbaserade strider, rollspel, text-äventyr, konst ritad i MS Paint och ett långt utvecklingsarbete från en ensam utvecklare? Något som i teorin inte borde kunna hänga ihop, men som i det här fallet gör det. World of Horror är en samling mindre historier med början, slut och flertalet karaktärer. Det som binder ihop det hela är att allt utspelar sig i samma stad, och det verkar som illsinta krafter gör sitt bästa för att göra livet surt för invånarna i Shiokawa.