Det har varit en spännande vecka för alla PlayStation-fans. Inte nog med att vi idag fick bekräftat att det extremt efterlängtade The Last of Us Part II är ett riktigt bra spel. Vi har även fått en rejäl dos av PlayStation 5-nyheter, som i ärlighetens namn har varit minst lika efterlängtade.

Gårdagens evenemang bjöd på imponerande spelsekvenser, trailrar som gjorde att det vattnades i munnen och förstås en glimt av hur själva konsolen ser ut. Nu finns det verkligen något konkret att drömma om inför höstens lansering. Innan dess är det dock dags för helg, och det betyder ju att det även är dags att gå igenom vad vi spelar!

Ett mörker har lagt sig över den lilla sömniga staden Dormont, och ur detta mörker dyker märkliga varelser upp och belägrade staden. Människor försvinner under mystiska omständigheter, kanske på grund av varelserna, kanske av andra anledningar.

När spelet börjar befinner jag mig vid ett motell. Huvudpersonen Edward har trotsat mörkret för att komma hit och avsluta en affär han haft ett tag med en kvinna. Motellet är tyst och tomt, men efter ett tag lyckas jag hitta rummet som älskarinnan borde vara i. Jag hör att duschen är igång i badrummet, men det är ingen där. Sedan ringer telefonen i motellrummet och en röst uppmanar mig att stanna i ljuset.

Ys-serien är en riktig långkörare och är alltid centrerad kring äventyren som upplevts av den eldigt rödhårige hjälten Adol Christin. Ys: Memories of Celceta släpptes ursprungligen till PlayStation Vita i Japan 2012 och hos oss 2014.

Adol krälar in i en gruvstad i utkanten av skogen Celceta och det visar sig att han lider av minnesförlust. Det blir startskottet på ett äventyr med målet att kartlägga den mystiska skogen och återfå sitt minne.

På ytan ser det ut som ett ganska enkelt actionrollspel där du kan attackera, blockera och ducka men ju längre jag spelar desto mer djup upptäcker jag i stridssystemet.

Det är en märklig vecka som har passerat. Vid denna tid förra veckan satt vi med förväntansfulla blickar och inväntade det planerade PlayStation 5-evenemanget. Sedan fick vi istället en större fråga att fokusera på, och Sony och flera andra företag beslöt sig för att det inte var rätt tillfälle att fokusera på underhållning. Det är utan tvekan viktigare att sträva efter grundläggande rättigheter och ett jämlikt samhälle, oavsett vem du är eller var du kommer ifrån.

Trots detta tunga ämne är det viktigt att ta hand om sig själv också, och klämma in lite speltid för att återhämta sig. Här är vad som pågår i redaktionen.

Ända sedan jag recenserade Mortal Kombat 11 (8/10) förra året har jag haft lite dåligt samvete. Spelet har växt för mig under tiden som har gått, och även om det inte har spelats regelbundet har det nio gånger av tio letats fram och spelats när jag har haft vänner och bekanta över. Det kanske säger en hel del om min umgängeskrets när den sortens spel åker fram stup i kvarten, men även om alla kanske inte uppskattar den sortens stilistiska ultravåld som spelet bjuder på så är det i grunden ett riktigt välgjort slagsmålsspel. Om och om igen har jag ältat omdömet jag gav det. Tog jag rätt beslut? Skulle det ha fått högre betyg? Kanske det, men samtidigt representerar det vad jag kände för det då, just den stunden i mitt liv.