PSbloggens årslista 2021: Årets favorit i repris
Återutgivningar, upphottade nyversioner eller omtolkningar av klassiker. Oavsett vad det handlar om, är det heta villebråd i den här kategorin på våra årslistor. På senare år har det gått mode i att ge ut spel på moderna plattformar och under 2021 har vi sett en hel del PlayStation 4-spel fått versioner med exempelvis 60 bildrutor per sekund och raytracing på PlayStation 5.
10. Quake [PS5, PS4]
Jonny:
Quake var ett ganska speciellt spel när det släpptes 1996. 25 år senare är det fortfarande speciellt, och det i positiv mening. Att kombinera mörka gotiska miljöer, brakiga bössor och horder av demoner går hem hos mig, både då som nu.
9. Star Wars Jedi: Fallen Order [PS5]
Jesper:
Star Wars Jedi: Fallen Order (7/10) seglade upp som ett av de bästa Star Wars-spelen för mig och det Souls-liknande stridssystemet och diversiteten bland omgivningarna är för mig nyckelkomponenter till framgångsreceptet. Och på PlayStation 5 flyter det på i 60 bildrutor per sekund vilket gjorde att detta växte till ett ännu bättre spel.
8. Mass Effect: Legendary Edition [PS4]
Johan:
Mass Effect-trilogin var banbrytande på så väldigt många vis, och ligger fortfarande högt på min lista av favoritspel. Det är ju därför bara en bonus att kunna spela dem på nytt med både högre upplösning och bättre bildfrekvenser. Jag saknar en del optimeringar som borde ha gjorts med gränssnittet i första spelet, men det är i slutänden bara en detalj i detta enastående epos.
7. Shin Megami Tensei III: Nocturne [PS4]
Jonny:
För mig var min mest intensiva JRPG-tid under det tidiga 00-talet. Jag spelade aldrig det här spelet då, men det gav mig ändå ofantliga nostalgikänslor under min genomspelning av HD versionen tidigare i år. Även om vissa inslag kändes utdaterade så var helhetsintrycket bra.
6. A Plague Tale: Innocence [PS5]
Fredrik:
A Plague Tale: Innocence (8/10) gjorde en snygg comeback i år, med rejält uppdaterad grafik och bilduppdateringsfrekvens. Det är fortfarande ett riktigt bra spel, även om vissa bossfajter känns oerhört korkade.
5. Final Fantasy VII Remake: Intergrade [PS5]
Jesper:
Final Fantasy VII Remake (9/10) på PlayStation 5 blev ju en återutgivning av fjolårets nytolkning med tillägg av en expansion. Ett redan bra spel flyter nu ännu bättre och jag hoppas att nästa del inte är alltför lång borta.
4. Wonderboy: Asha in Monsterland [PS4]
Jonny:
Att uppleva det här mellanöstern-influerade äventyret var en av årets höjdpunkter för mig. Ett stilrent utförande i kombination med mysig handling och stabil plattformsaction funkade nästan som en tidsmaskin, och retrovibbarna var starka.
3. Rytmspelens Återkomst
Martin:
Det är så otroligt glädjande att återigen få trycka, vifta och röra på sig i takt med musik. Jag har hunnit testa inte mindre än tre störtsköna upplevelser som både fått mig att svettas men som också har utmanat mig i komplexa manövrar. Jag sköt mig igenom Pistol Whip (9/10), dansade glatt till Synth Riders (9/10) och försökte frigöra universum i Klang 2 (9/10), där samtliga titlar visade på sina unika förmågor men alla klart och tydligt bevisade att musikspel är på väg tillbaka!
2. NieR Replicant ver. 1.22474487139… [PS4]
Fredrik:
Spelet med den märkligaste titeln hamnar såklart längst upp. Eftersom det är ett mellanting mellan originalet och en ‘nyversion’ så tyckte Yoko Taro att det lika gärna kunde heta kvadratroten ur 2. Logiskt och rimligt? Efter att Nier Automata blev en succé var det många som hoppades på att förlagan skulle snyggas till lite, och efter 10 års väntan så skedde det äntligen. Nier Replicant är precis lika galet som när det släpptes, men bra mycket snyggare och med ett mer välfungerande stridssystem.
1. The Elder Scrolls V: Skyrim Anniversary Edition [PS5]
Johan:
Jag har snart tappat räkningen på antalet nysläpp som detta gigantiska rollspel har fått, men jag är ändå en av de som ständigt står där med pengarna redo för att köpa det igen. Denna utgåva bidrar kanske inte med så hemskt mycket nytt jämfört med Special Edition som släpptes 2016, men det är ändå i grund och botten en bättre version av ett av mina absoluta favoritspel. Till stora delar håller det fortfarande riktigt bra med dagens mått mätt, och det släpptes dessutom precis när jag behövde något tryggt och bekant att försvinna i.
Vad är din favorit från i år som du sett tidigare?
Om skribenten
Jesper
Uppsalabo som jobbar med IT-säkerhet. Slukar spel i alla former, och har haft det som den största hobbyn i över 30 år. Min första konsol var Philips G7000 som hade 64 bytes RAM. Föredrar actionäventyr med rollspelselement. Förutom spel blir det en hel del TV-serier, serietidningar och Brynäs-matcher i hockey.
Lämna ett svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.
Förhandsbokade Wonderboy: Asha in Monsterland Collector’s Edition, men har inte fått det ännu, av någon anledning så har det blivit kraftigt försenat och kommer nu att släppas under första kvartalet nästa år (om det nu inte skjuts upp ännu mer). Och det är inte unikt, överlag så verkar Strictly Limited Games ha rätt så dålig tidsplanering på dom flesta av sina spelsläpp.
Även om jag var lite besviken på Actraiser Renaissance, så är jag ändå väldigt glad över att det släpptes då det fortfarande är ett bra spel.
Och jag är glad över Mass Effect: Legendary Edition med. Har inte spelat nyversionen själv, men gav bort den i julklapp till min syster som aldrig spelat originalspelen.
Castlevania Advance Collection är väldigt trevligt det med.
Och alla JRPGs till PS1 som fått nysläpp som Legend of Mana, SaGa Frontier och moon. Hoppas ryktet om Chrono Cross stämmer och att vi ser det nästa år.
Slutligen så är jag glad över alla arkadspel som släpptes på nytt, främst Rod Land, Green Beret och Bad Dudes vs Dragon Ninja.
Glömde nämna några fler.
Bloodrayne: ReVamped
Capcom Arcade Stadium
Scott Pilgrim vs. The World: The Game – Complete Edition
Jag skulle vilja säga Shin Megami Tensei III: Nocturne, men då jag inte hunnit testa HD-versionen än vet jag inte om den lever upp till nostalgin eller ej. Originalspelet var min första kontakt med den fantastiska Shin Megami Tensei-serien och ligger mig oerhört varmt om hjärtat. 2021 prioriterade jag dock att spela del fem i huvudserien innan jag gav mig på någon återutgivning i serien.
Enda återutgivningen jag provade förra året var nog Nier, och det var bra. Kändes lite märkligt att spela som brodern istället för pappan till en början, men övriga karaktärer var minst lika fantastiska som jag mindes dem.