PSbloggens årslista 2019: Årets överraskning

2019 har bjudit på en hel del överraskningar i form av spel, enskilda upplevelser och i vissa fall scener från spelen. Redaktionen har valt ut några av våra favoritöverraskningsmoment från året som gått.

2020 kommer som bekant att bjuda på en ny konsolgeneration och förhoppningsvis kommer vi att få plocka upp hakorna från golvet ännu fler gånger under året som nalkas. Redan nu har vi fått se smakprov på hur skuggning och ljussättning kommer att kunna se ut i den kommande PlayStation 5-titeln Godfall och du kan vänta dig fler utannonseringar under det kommande året.

10. Just Shapes & Beats

Enorm spelglädje i en enkel visuell förpackning.

Jesper:
Jag hade aldrig hört talas om spelet innan jag fick recensionskoden och sa ja till spelet baserat på att det var ett rytmspel och på musiken i trailern. Den minimalistiska designen och spelmekaniken att inte nudda något är på papperet så enkel och fungerar så underbart bra tillsammans med högtempomusik där banorna formligen exploderar i takt till låtarna. Jag golvades totalt och satt och gungade i takt med huvudet genom hela spelet.

9. Rage 2

Är Rage 2 ett sportspel kring grenen Stövelkastning?

Jonny:
Väntan var lång, 8 år för att vara exakt. Tur att den var väl värd. Rage 2 bjuder på fartfyllda fighter och färgglada omgivningar, helt i min smak.

8. Yiik: A Post-Modern RPG

Årsmöte hos hipsterföreningen

Martin:
Den lilla utvecklingsstudion Ackk Studios lyckas med väldigt små medel, skapa årets överraskning med sitt pixliga rollspel. Med en tät och mystisk stämning levereras en intressant berättelse som charmigt bryts av med den 80-talsinspirerade nördigheten. Stridssystemet är i sig också en vinnare då det bjuder på uppfinningsrikedom och variation som jag inte har upplevt på länge.

7. Days Gone

Om han inte hör dem måste det vara en hord av smygzombies…

Kim:
Jag tycker inte om öppna spelvärldar. Spelskapare i denna genre verkar antingen offra eller vara ointresserade av att berätta en intressant historia. Därför gör det mig både glad och överraskad att Days Gone hittar en balans som underhåller mig ända till sluttexterna. Kanske är det dags att revidera min åsikt om genren?

6. Valfaris

Sitter det en fransman och lirar laserharpa nu igen?

Jonny:
Ibland kan de enklaste idéerna vara de effektivaste. Valfaris är plattformshoppande i 2D-format fyllt med tung musik och ännu tyngre vapen, som om Doom skulle haft en kaxig lillebror.

5. The Ashtray Maze i Control

Skynda dig på in i labyrinten, som Gunde sa.

Kristoffer:
Att helt utan förvarning kastas in i en galen hårdrocksvideo med högoktanig action i en feberdrömsk labyrint som får Inceptions vyer att framstå som tillbakadragna, blev inte bara årets häftigaste spelsekvens – det blev dessutom en häpnadsväckande överraskning!

4. Sayonara Wild Hearts

Nej, det är inte slutposen från Fångad av en Stormvind

Jesper:
Efter att ha sett ett par trailrar visste jag att det hade en häftig grafisk stil och att låten i trailern var bra. Det fanns svärd, motorcyklar och morfning till djur. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur vansinnigt stark den sammantagna upplevelsen skulle vara. Jag satt som trollbunden från start till mål och jag håller Sayonara Wild Hearts som en av årets absolut starkaste spelupplevelser och en jätteöverraskning.

3. Simulatorer

Klart datorfläktarna ska ha lila dioder.

Martin:
Under mitt liv som konsolspelare, har jag aldrig lutat åt simulator-genren utan snarare mer åt action-hållet. Därför blev jag mäkta förvånad över hur jag trivdes med dessa typer av spel under året. Allt började med PC Building Simulator (9/10) där jag fick rejält nostalgiska vibbar till min ungdom där jag byggde ihop datorer. Lyckan slutade inte där, utan fortsatte med det rogivande och verklighetstrogna Bus Simulator (8/10) där jag njöt i fulla drag av att niga korrekt med bussen, stanna försiktigt vid trafikljusen och köra i laglig hastighet på vägarna.

2. Death Stranding

Death Stranding kanske skulle vara ett perfekt spel för Ulf Lundell?

Fredrik:
Jag var lagom skeptisk till Kojima-hypen som följt Death Stranding sedan dag 1. Att det en månad innan släpp var oklart vad det var för slags spel hjälpte inte direkt mitt ointresse, men när folk började prata om spelet så kunde jag inte låta bli att bli nyfiken. Och när eftertexterna väl rullat så är jag glad att jag hoppade på tåget innan jag fått det helt spoilat för mig. Det finns ingenting som liknar Death Stranding till någon plattform, och att försöka reducera ned det till individuella bitar gör spelet en otjänst. Kojima frisläppt från restriktioner är en intressant upplevelse.

Kristoffer:
Innan release tyckte jag att Death Stranding såg riktigt tråkigt ut. För varje ny trailer som visades såg det ut som att Kojima tagit allt dåligt som gjorde Metal Gear Solid V till årtiondets största besvikelse och blandat det med långsamt promenerande. När jag bara skulle “testa spelet i väntan på nya Star Wars” blev jag minst sagt överraskad – Death Stranding trollband mig direkt och efter 95 timmars speltid kan jag fortfarande inte sluta tänka på spelet!

1. Observation

Ledsen Dave, men orange är inte det nya svarta…

Johan:
Detta pussliga utforskningsfokuserade spel hade jag inte alls på min radar innan det släpptes, men det är en av de starkare upplevelserna som 2019 har att erbjuda när det gäller att förmedla stämning. Den kalla, kusliga rymdstationen skildrar en klaustrofobisk upplevelse som få andra spel har lyckats med, och berättelsen döljer många intressanta mysterier.

Fredrik:
Att få spela en AI på en katastrofdrabbad rymdstation låter kanske inte så intressant i teorin, men i praktiken lyckas Observation med många intressanta vridningar.

Vad har överraskat dig mest under PlayStation-året?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.