Recension: Resogun

Det känns lite ironiskt att den klart bästa lanseringstiteln till nya kraftmonstret PlayStation 4 är en simpel nedladdningsbar rymdskjutare i två dimensioner som har mer gemensamt med 80-talets arkadhallar än avancerade polygonmodeller, invecklad artificiell intelligens och vad mer man kan tänkas förknippa med framtidens spel. Och ja, du läste rätt – redan i recensionens inledande mening avslöjade jag att Resogun är PS4:ans för tillfället bästa titel, så bra är det helt enkelt.

I spelet, som ingår i prenumerationen av PlayStation Plus, tar finska Housemarque den så kallade Bullet Hell-genren in i nästa generation genom att blanda koncept från deras tidigare tvåspaksskjutarserie Super Stardust med 80-talsklassiker som Defender och Gradius. Resultatet är en vansinnigt reflexkrävande upplevelse där det är minst lika viktigt att undvika de tusentals inkommande skottsalvorna som att faktiskt skjuta ner sina fiender.

Jag älskar hur utvecklarna lagt in en extra utmaning i form av att du ska försöka rädda försvarslösa människor i de krigsfyllda städerna som allt utspelas i. Detta moment är oftast väldigt riskfyllt och går att strunta i helt om du vill, men belöningen i form av extrapoäng, bättre vapen, fler bomber och nya extraliv gör att det är väl värt risken om du skulle lyckas. Jag är också väldigt förtjust i hur de fått till ett smart poängsystem som verkligen belönar dig om du undviker att maska och hur varierad spelstil de olika rymdfarkosterna du kan välja mellan kräver.

Jobbig dag på jobbet som stridspilot? Knappast, det här är rena barnleken jämfört med spelets svårare partier.

Jobbig dag på jobbet som stridspilot? Knappast, det här är rena barnleken jämfört med spelets svårare partier.

Om du kommit i kontakt med genren tidigare vet du förmodligen redan hur vansinnigt svåra spel av den här typen brukar vara. Resogun är verkligen inget undantag, och även om den lättaste svårighetsgraden Nybörjare går att klara av ganska lätt efter ett par försök krävs det hård träning och flera timmars slit för att du ens ska ha en chans att ta dig igenom första banan på den mardrömslika svårighetsgraden Mästare. Men spelet är uppbyggt så pass smart att utmaningen ökar i exakt rätt tempo och ständigt lockar mig att försöka igen varje gång jag förlorar. Och efter ett par timmars spelande märker jag hur moment som verkade omöjliga till en början går hur lätt som helst att ta sig igenom.

Tycker du ändå att det är för svårt kan du ta hjälp av en kompis och spela tillsammans över nätet. Detta fungerar riktigt bra och sänker utmaningen ett par snäpp då ni får dela på antalet fiender, samtidigt som det krävs mycket samkoordination för att få till en bra poängsumma. Det är riktigt synd att det inte går att spela med delad skärm eller motsvarande, för Resogun hade stulit ännu mer tid hemma i mitt vardagsrum om sambon eller någon kompis hade kunnat vara med och spela i samma soffa.

Även om grafiken inte är lika krävande på samma sätt som i Killzone: Shadow Fall och Battlefield 4 är den ändå väldigt imponerande. Med en Tron-osande estetik och Daft Punk-liknande musik vet jag inte hur presentationen skulle kunna bli mer tilltalande för vare sig ögon eller öron. Dessutom bjuds på riktigt snygga partikeleffekter varje gång någonting exploderar i spelet – och det inträffar verkligen ofta!

Bossarna är av varierad kvalité och kanske spelets svagaste sida.

Bossarna är av varierad kvalité och kanske spelets svagaste sida.

Bortsett från några fantasilösa bosstrider och avsaknaden av ett lokalt flerspelarläge sitter allt precis där det ska i Resogun. Kontrollen är mer eller mindre perfekt, uppdragsstrukturen med de hjälplösa människorna ökar omspelningsvärdet markant och svårighetsgraden utvecklas i precis rätt tempo hela vägen. Du kommer att tänka ”bara en gång till” varje gång du förlorar och kommer att vara så fylld av adrenalin att du skakar när du till sist tar dig till sista bossen helt utan hjälp av några continues.

Känslan när du lyckas slå ett nytt rekord i Resogun är dessutom otroligt tillfredsställande, inte minst då det aldrig beror på tur utan alltid är skicklighet som avgör hur bra det går – skicklighet som du bara kan nå genom att spela om och om och om igen. Och det kommer du att vilja, för Resogun är ett ruskigt bra spel!

2 kommentarer
  1. motz motz
    • Kristoffer Nyrén Kristoffer Nyrén

Kommentera