Recension: Old Man’s Journey [PS4] | PSbloggen.se

Recension: Old Man’s Journey [PS4]

Old Man’s Journey är i grund och botten ett äventyrsspel med pusselelement där stämning och det visuella sitter i förarsätet. Det släpptes förra året på plattformar som stödjer styrning med pekskärm eller mus, och nu får PlayStation 4-ägare chansen att spela det.

Det första som slår mig är de färgglada, handritade miljöerna vilka omedelbart får mig att dra på smilbanden. Mina tankar svävar iväg mot barndomens tecknade filmer från öststaterna och exempelvis Professor Balthazar, även om spelet inte har fullt så många färger och lika överdriven design. Mot slutet får resan dock lite surrealistiska undertoner innan målet till slut nås.

Nej, det är inte det officiella spelet för Upp.

Berättelsen saknar helt dialog utan drivs framåt med hjälp av korta tillbakablickar från den gamle mannens liv och under spelets gång fylls luckorna i varför han begett sig ut på denna resa på ålderns höst. Berättartekniken fungerar förvånansvärt bra och är både känsloladdad samt lagom utportionerad på banorna.

Spelmekaniken är förvånansvärt simpel, där marken i bakgrunderna är höj- och sänkbar och där målet är att manövrera huvudpersonen till en viss plats. Du kan inte påverka det plan han står på för tillfället, men alla andra delar är lovliga byten. Konceptet upprepas på samtliga banor och varieras emellanåt något genom att hinder i form av fårskockar eller murar placeras ut. På några platser åker du fordon som stannar om det inte finns en färdväg att ta sig vidare.

En magiskt vacker solnedgång över havet.

Kontrollen matchar det simpla upplägget. Du styr en markör som används för att peka ut vart du vill att mannen ska gå och för att påverka markplanen. Tyvärr blir det för oprecist och jag får ofta göra flera försök för att det ska bli rätt. Allt som oftast byter mannen kulle han står på då jag av misstag har klickat några pixlar fel från vad jag avsett. Dessutom är det inte alltid tydligt var målet med banan är, och jag tvingas vid några tillfällen att testa olika vägar för att se vilken som är den rätta.

Spelets absolut största styrka är stämningen och miljöerna där ett maritimt tema sticker ut. Musiken förmedlar samma vemod med ett klinkande piano, även om melodislingorna efter ett tag känns korta och repeteras.

Peka-och-klicka genren har på senare år gjort storstilad comeback och om du inte slukar alla spel du kommer över finns det starkare kort att välja. Old Man’s Journey är ett småmysigt spel med lågt tempo som trots en del designmissar gör att jag ändå känner mig nöjd när eftertexterna rullar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.