Recension: Syberia Remastered [PS5]

Syberia Remastered är en ansiktslyftning av det klassiska äventyrsspelet Syberia från 2002. Det anses vara en uppföljare till Amerzone som också utvecklades av Microids med serie- och spelskaparen Benoît Sokal vid rodret. När jag spelade det för nästan 25 år sedan kändes det som en naturlig utveckling av genren som hade dominerats av Sierra On-Line och LucasArts under ett decennium.

Här axlar du rollen som advokaten Kate Walker som åkt till en fransk alpby för att avsluta ett köp av en fabrik som tillverkar mekaniska robotar som drivs med urverk. Allt är dock inte så enkelt, då ägaren avlidit medan Kate reste dit och det visar sig att hon hade en bror vid liv trots att han befarades död och begraven för länge sedan.

Berättelsen är central för upplevelsen och jag vill inte avslöja mycket mer än själva upplägget ifall du har tänkt spela detta. Miljöerna växlar mellan rostiga, nedgångna, industriella platser med påtaglig öststatskänsla, till naturmiljöer som också de förmedlar ett vemod och nedstämdhet. Förutom handlingen är också omgivningarna och karaktärerna centrala för helhetsupplevelsen. Kate är sympatisk och hennes utveckling från karriärskvinna till äventyrare är otroligt välskriven, samtidigt som kontakten med New York via telefonsamtal förhöjer känslan av övergivenhet och lågmäld ensamhet.

Rent spelmekaniskt handlar det om ett förhållandevis simpelt peka-och-klicka-äventyr där du har en ryggsäck med föremål och en samling av dokument som du kan gå tillbaka och läsa. Om jag jämför med originalspelet så har det gjorts en del smärre förändringar som jag utan undantag ser som positiva. Några av pusslen har förenklats så att du slipper några helt redundanta steg, medan andra har lagts till för att ge lite mer djup och klurande än tidigare. Med det sagt är pusslen logiska och bjuder ganska sällan på några större utmaningar, särskilt som dina anteckningar bjuder på ledtrådar om vad du borde göra härnäst.

Spelet håller ett förhållandevis lågt tempo, och att det krävs en hel del springande genom områden du redan utforskat bidrar till temposänkningen. Jag hade gärna sett en karta och någon form av snabbresesystem, men det är inget som stjälper hela spelupplevelsen.

Det finns några buggar kvar i spelet och det har kraschat några gånger för mig, men recensionsexemplaret jag har spelat har fått en patch strax innan lanseringen. Jag har dock inte haft möjlighet att testa alla scenarier på nytt, och kan därför inte avgöra hur många av problemen som är lösta. Det finns dessutom några tillfällen där kollisionerna med omgivningen inte fungerar som det ska och Kate går igenom stolpar och föremål. En del dialogsekvenser hakade upp sig också, men jag hittade sätt att komma runt dem som att ta fram mobiltelefonen i spelet.

Helhetskänslan av Syberia Remastered är positiv och jag har svårt att sluta spela innan eftertexterna rullar trots att jag redan upplevt det en gång tidigare. Om du gillar klassiska äventyr och inte redan spelat Syberia så tycker jag att du ska ge detta en chans.