Recension: My Hero Academia: All’s Justice [PS5]

My Hero Academia är enligt mig den kanske allra bästa shonen-serien som dykt upp de senaste 15 åren. Berättelsen om Izuku ”Deku” Midoriya tog tillvara på superhjältehysterin och gjorde konceptet till något eget och unikt. Mangan nådde sitt slut under 2024 och alldeles nyligen avslutades anime-versionen på ett enastående sätt och det är här My Hero Academia: All’s Justice kommer in i bilden.

Det tredje spelet efter One’s Justice 1 och 2 följer nämligen den sista delen av berättelsen om Deku och hans klasskamrater på U.A High School och deras kamp mot en rad mäktiga skurkar. Är All’s Justice en värdig avslutning på denna trilogi eller är det bara ännu en arena fighter i mängden?

All’s Justice är en klassisk 3-vs-3 arena fighter, vilket är ett upplägg som använts för att göra spel av en rad olika animeserier genom åren. Inledningsvis känns allting väldigt bekant från de två tidigare spelen men även från andra titlar som Naruto Shippuden Ultimate Ninja Storm-spelen. Jämfört med de My Hero Academia-spelen som släppts tidigare märker jag dock ganska snabbt en rad positiva förändringar.

Först och främst känns det som att alla karaktärer har mer tyngd än tidigare. I de tidigare spelen kunde de kännas en aning svävande (vilket förvisso var väldigt passande för min personliga favoritkaraktär Ochaco Uraraka, vars främst kraft är just att få saker att sväva) men här ligger det mer vikt bakom såväl karaktärers hopp som deras attacker. Tack vare detta känns det mindre som en flygande Dragon Ball-fighter och mer som att dessa superkrafter kan göra faktisk skada på både motståndare och omgivning.

Jag upplever också att tempot överlag har skruvats upp en aning, något som också bidrar till att alla strider kort och gott känns mer intensiva. Andra nyheter innehåller det kanske bredaste galleriet av spelbara karaktärer hittills för serien samt en halvöppen spelvärld att utforska emellan alla knogmackor som serveras.

Spelet gör ett riktigt bra jobb med att återskapa den sista delen av berättelsen och är överraskande djupgående emellanåt och låter mig ta kontroll över ett stort antal karaktärer. Detta låter mig följa deras väg mot den slutgiltiga sammandrabbningen genom olika tidslinjer som ger sidokaraktärerna oväntat mycket utrymme, vilket är klart välkommet.

Vad som är mindre välkommet är den något obalanserade svårighetsgraden som jag upplever i just story-läget. Det kan hända att jag bara är dålig på spelet men jag tycker vid flera tillfällen att striderna blir orimligt utmanande i enspelarläget och det känns nästan som att spelets AI fuskar i en fight för att gå vidare till nästa där jag vinner hur enkelt som helst. Hög svårighetsgrad är okej men jag uppskattar inte denna obalans och jag hoppas det är något som kan lösas med en patch i framtiden.

Jag har i ärlighetens namn inte gett mig på flerspelarlägena i någon större utsträckning utöver att testa hur väl de fungerar och de fungerar bra, kort sagt. Jag inser dock snabbt att min skicklighet är alldeles för låg för att kunna tävla mot folk över internet, vilket är ett ständigt återkommande problem för mig.

Grafiskt sett är All’s Justice en riktigt trevlig upplevelse som fångar tonen från mangan och framförallt animen på ett strålande sätt. Animationer, ljudeffekter och röster passar perfekt in och det hjälper att just rösterna från animen repriserar sina roller även här. Ett minus är dock att munrörelserna helt klart är animerade efter de japanska originalrösterna så när den engelska dubben används upplevs rösterna som nästan ur synk.

My Hero Academia: All’s Justice är på ett sätt ännu en arena fighter i mängden men det är tydligt att utvecklarna har en stark kärlek till källmaterialet och vill leverera en upplevelse värdig Kōhei Horikoshis skapelse. På det stora hela lyckas de väldigt bra men det krävs att du är ett fan av My Hero Academia för att hänga med i handlingen. Kommer du in och tror att hela berättelsen skall presenteras så är du fel ute, här är det sista akten som gäller och vet du inte vad som har hänt tidigare kommer du säkerligen klia dig i huvudet emellanåt.

Med det sagt – för fans är detta ett kärleksbrev till My Hero Academia som, trots vissa problem med balansen i enspelarläget, levererar på de flesta plan och bjuder på hårdslående anime-action som ändå håller hög klass. Men nästa gång Deku och gänget skall bli spel ser jag gärna att de får testa på en annan genre.