Recension: My Friend Pedro [PS4]

Att beskriva handlingen i My Friend Pedro är lite som att trilla ner i kaninhålet till Underlandet, en plats där ordet “konstigt” agerar röd tråd. Med “konstigt” menar jag dock inget negativt i det här fallet, utan snarare något som väcker nyfikenhet och intresse.

Min karaktär vaknar upp i ett unket källarutrymme som snart visar sig vara en restaurangs matkällare. Utifrån hörs arga röster som kommer fram till att jag ska “förberedas” för att hamna på någons tallrik. Det ser illa ut för min huvudkaraktär, men plötsligt har jag sällskap. Det är bananen Pedro som glatt erbjuder sig att hjälpa mig ur knipan. Konstigt var ordet.

Scener som den här är skåpmat i My Friend Pedro

My Friend Pedro går nog enklast att beskriva som en kombination av tredjepersonsskjutarna Max Payne och motorcykeltrixandet i Trials. Krydda det med en handling som luktar John Wick och känslan är komplett. Med bananen Pedro i släptåg går spelet ut på att jag så snabbt, effektivt och graciöst som möjligt ska ta mig igenom olika nivåer. Dessa är strösslade med mängder av busar som akut behövs tas hand om och det går att utföra på många spännande vis. Blod kommer att flyta, saker kommer att sprängas och märkliga saker kommer att ske innan den här historien är över.

Spelets kontroll är intressant och smidigt upplagd vilket är guld värt när jag på nästan parkour-aktigt vis ska ta mig igenom de olika miljöerna utförandes saltomortaler, piruetter och kullerbyttor. På vägen plockar jag upp olika vapen med varierande funktionsområden och det är i kombination med dessa som allt skuttande gör sig bäst.

För att få bra poäng på varje nivå gäller det nämligen att få höga kombinationer genom att ha ihjäl så många skurkar som möjligt. Nivåerna är designade så att du i princip kan ta dig igenom dem i ett enda svep, men då krävs perfektion in i minsta rörelse. Det är svårt att åstadkomma, men nivådesignen och kontrollens smidighet är så pass bra att man snarare triggas att prova igen istället för att bli frustrerad. Kanske finns det ett smidigare och snyggare sätt jag kan utföra det på?

När för mycket gymnastiserande tröttar ut benen kan det vara skönt att köra lite hoj.

Utöver den vanligaste bandesignen där du ska ta dig till fots mellan punkt A och B dyker det då och då upp bossnivåer som bryter av med annorlunda upplägg. I dessa kan jag vara med om allt från biljakter (mestadels med motorcyklar), fall från skyskrapor, hetsiga gatlopp och mycket mer vilket definitivt ger en extra komisk touch i allt dödande.

My Friend Pedro är ett lättsamt spel med en tunn handling och det är just det som är charmen med det. För precis som med en avsiktligt halvlarvig actionfilm är själva poängen att det ska vara lättsamt på gränsen till löjligt. Att ena stunden glida fram på en skateboard jagad av en maskingevärsbestyckad flygfarkost för att sedan falla ner för ett höghus pepprandes hejvilt i slowmotion är helt vansinnigt, men samtidigt så härligt.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.