Recension: FORENSIC – M.E. Protocol [PS5]

Livet som forensiker eller kriminaltekniker är något som serier likt C.S.I. och Bones har lyft fram i scenljuset. I serierna görs brottsplatsundersökningarna metodiskt och sedan används logik, intelligens och vetenskap för att säkerställa att spåren efter brottet används på rätt sätt. Även om det inte tillhör vanligheten att dessa roller omsätts i spel, har vi ändå kunnat prova på yrket i titlar som L.A. Noire (6/10) och såklart CSI: Crime Scene Investigation.

Med tanke på den otroliga fingertoppskänsla och erfarenhet som krävs för att arbeta i yrket, är det lite snopet att titlarna inte lyckats med konststycket att leverera intressanta och djupa upplevelser. Kanske kan FORENSIC – M.E. Protocol ändra på detta faktum? K148 Game Studios har tidigare levererat Detective-serien som verkar ha gått hem någorlunda hos målgruppen.

I spelets början får jag en hastig genomgång av de verktyg som finns mig tillhanda. Jag kan använda allt från borste och fingeravtryckstejp, spray som avslöjar dolda blodstänk, till drönare och kamera för att undersöka och dokumentera brottsplatsen. I ett introduktionsuppdrag lär jag mig också snabbt hur jag ska identifiera intressanta föremål, och det är redan här som jag får onda föraningar. Det dyker nämligen upp ikoner på skärmen som visar vilka verktyg som ska användas på föremålet eller platsen jag undersöker. Detta förtar mycket av upptäckarlustan som annars är viktig i den här typen av upplevelser och även om jag försöker bortse från notiserna som poppar upp när jag är i närheten av ett viktigt föremål, blir jag snabbt van vid dem.

När jag har identifierat viktiga fynd på platsen, måste jag sedan märka ut dem med gula markörer och sedan fotografera. I och med att all min utrustning ligger på bänkar eller i min bil blir det därför ett onödigt intensivt springande fram och tillbaka. Jag känner återigen att något är fel. Om en tekniker på en brottsplats beter sig på detta vis, är snart hela området förstört av fotspår, nedtrampade växter och upprört damm.

När jag har samlat ihop alla bevis och dokumenterat brottplatsen metodiskt, är det dags för mig som forensiker att även bestämma vem som är skyldig till brottet samt redogöra för hur det har gått till. Beroende på hur många fynd jag har katalogiserat och vilka bevis jag anser finns på brottsplatsen, får jag olika höga betyg på min insats. Inte sällan upptäcker jag att jag har missat att fotografera ett fynd eller missat att placera ut markörer innan jag fotograferat och får därför minuspoäng för det. Trots de många och tydliga indikationerna på var fynden finns utplacerade, har jag ändå svårt att få höga betyg. Men jag misstänker att det handlar om teknikaliteter eftersom jag inte är tillräckligt investerad i att märka upp och fotografera precis allt som jag finner.

Musik och ljudeffekter är i princip helt frånvarande i spelet, vilket egentligen inte spelar någon roll då jag behöver koncentrera mig. Däremot är grafiken rejält undermålig. Den känns blek och platt på något sätt. När jag tittar på bilderna nu, känns det nästan som att jag recenserar ett spel till PlayStation 3. Detta tillsammans med klumpiga menyer, tillkortakommandet gällande själva rollspelet och ganska tråkiga brottsfall gör att jag har väldigt svårt att rekommendera spelet till någon alls tyvärr.