Ett av mina första spel till PlayStation 3 var Valkyria Chronicles. Den träffsäkra blandningen av strategibaserade eldstrider och en djup berättelse om motståndsrörelsens modiga soldater fängslade mig verkligen.
Nu återvänder SEGA till det Europeiska kriget med en ny saga om kamratskap, kulspruteeld och överlevnad i Valkyria Chronicles 4. Fortsätt läsa Recension: Valkyria Chronicles 4 [PS4] »
Fist of the North Star är ett namn som jag med jämna mellanrum stött på genom åren, men som jag egentligen aldrig har utforskat på grund av de lite halvrisiga spelen som har dykt upp då och då. Nu när Yakuza-utvecklarna har fått möjlighet att göra sin tolkning av källmaterialet var det dock svårt för mig att inte hoppa in med huvudet först.
Berättelsen centreras runt en postapokalyptisk värld som går igenom en extrem vatten- och bränslebrist, vilket får till följd att mängder av människor försöker sko sig själv på andras bekostnad. Enklast skulle kunna det beskrivas som Mad Max, fast med anime-reglaget uppskruvat så mycket det bara går.
Fortsätt läsa Recension: Fist of the North Star: Lost Paradise [PS4] »
Maskothockey höjdpunkten i oväntat buggig följetång i nya kläder, mest toppluvor och täckjackor.
Jag har spelat en enorm mängd hockeyspel från EA Sports i mitt liv. I konkurrens med nämnda spelbolags fotbollsövningar, är detta tveklöst den spelserie jag plöjt ner mest tid i genom åren. Därför är det extra intressant när ett nytt spel lyckas överraska mig.
Oj oj oj, nu är det bara 12 veckor kvar på detta år, sedan är det redan 2019! Jag börjar ställa mig lite frågande till hur vi ska hinna med höstens drös av kvalitetstitlar innan det är dags att sammanfatta 2018 i våra årskrönikor. Snart är det dags!
Under veckan som har gått, har vi på redaktionen hunnit med att skriva om två riktiga höjdarspel i form av Mega Man 11 (8/10) och Disgaea 1: Complete (8/10). Fler titlar ligger dock på recensionsborden och flitens lampa lyser fortfarande, men innan vi tar helg tänker vi dock avslöja våra helgplaner.
Då och då dyker det upp spel som är svåra att placera i fördefinierade fack. I detta fall är det lite besvärligt – jag vet nämligen inte om genren pixelgrafiskt chatt/pusselspel/tamagotchi-äventyr finns, men det är det närmaste jag kan komma. Men jag kanske behöver ta och packa upp vad det innebär så det blir lite mer begripligt?
Stay är onekligen ett av de mest unika och annorlunda spelen jag spelat på väldigt länge. Det hela börjar med att en person som verkar lida av lite sömnproblem oroligt rör sig runt i sin lägenhet innan han slutligen går och lägger sig. En mörk skugga uppenbarar sig i rummet, personen vaknar med en skräckslagen min och allt blir mörkt. Ett litet tag senare ser vi samma person sätta sig ned framför en dator i ett mörkt rum och får kontakt med mig.
Den japanska rollspelserien Disgaea gjorde debut redan 2003 med Disgaea: Hour of Darkness till PlayStation 2. Efter det första spelet har serien fått flera uppföljare, återutgivningar och en anime.
Femton år senare har Nippon Ichi Software gått tillbaka till originalspelet och restaurerat det i nyutgåvan Disgaea 1: Complete, nu till PlayStation 4.
Jag älskar Mega Man. Redan som liten parvel blev jag stormförtjust i en hel genre tack vare den magiska plattformsperfektion som den blå bombarens tidiga äventyr briljerade med. Än idag har ytterst få sidoskrollande actionspel ens kommit i närheten av samma spelglädje som dessa legendariska skatter från 80- och 90-talet sprudlar av, trots många försök.
Till skillnad från seriens senare delar tar Mega Man 11 ett par steg in i framtiden, och överger den nostalgiska åttabitarsestetiken som väckte nytt liv i genren för tio år sedan. Miljöer och karaktärer är nu uppbyggda med tredimensionell grafik istället för pixlar, musiken framförs inte längre av ett ljudchip från åttiotalet och vår hjälte har utrustats med ett par helt nya förmågor. Under ytan återfinns lyckligtvis samma tidlösa design med silkeslen kontroll, den har bara fått en ny inramning.
Det asymmetriska skräckspelet Dead by Daylight bjuder på nagelbitande spänning, oavsett om jag är en överlevare eller en av de blodtörstiga mördarna. Spelets simpla katt och råtta-lek är ett stabilt upplägg, men en viktig förmån kan vara den avgörande skillnaden mellan liv och död.
En särskild förmån kan vara förändra förloppet i en match, för både mördare och de livrädda generatorsökarna. Alla karaktärer har tre särskilda specialförmågor som också ger varje individ en viss personlig stil, men dessa kan läras vidare om en person rankat upp till minst nivå 30 i Bloodweb. Du kan också inskaffa dessa värdefulla egenskaper i Shrine of Secrets i utbyte mot Iridescent Shards.
Jag tänker lista fem personliga favoritförmåner och mina val är rangordnade efter effektivitet. Fortsätt läsa Topplista: De fem bästa förmånerna i Dead by Daylight »
Jag vet att jag har skrivit detta många gånger under min tid på bloggen, men jag gör det igen. Nu är helgen äntligen här igen! Arbetsveckan har varit hektisk, samtidigt som den bjudit på mycket framgång och därför ska det bli skönt med lite vila.
Vi har under en tid publicerat artikelserien ”Full pott” som nu har avrundats i sin fjärde del. Det har varit väldigt givande för alla inblandade att bidra med tankar och text och vi hoppas såklart att du som läsare också har tyckt om upplägget. Nu ser vi till att ge denna helg tio poäng också. Låt oss fylla den med trevliga spelminnen!
Hösten kom från ingenstans. Den ena dagen bjöds det på sommarvärme för att bara någon dag senare ha frost på marken. September har bjudit på fantastiska upplevelser och den trenden ser inte ut att mattas av. Vi är nu inne i en otroligt hektisk spelsläppsperiod där utgivarna tävlar om de surt förvärvade julklappspengarna. Oktober bjuder på så många trippel-A titlar att det var svårt att välja ut tre.
Den gemensamma nämnaren för de tre spel jag har valt att lyfta fram är det historiska temat. Vi börjar i antikens Grekland på 430-talet före kristus, fortsätter till vilda västern kring förra sekelskiftet och avslutar i ett mörkt Boston i mitten på 1920-talet. Har du redan gissat vilka spelen är?
