Recension: NBA 2K16 [PS4]
Det är ingen överdrift att säga att 2K Sports har dominerat marknaden på basketfronten ganska markant de senaste åren. EA Sports har haft enorma problem att skapa konkurrenskraftiga spel i deras NBA-serie, men trots detta har inte utvecklarna bakom NBA 2K-serien legat på latsidan när det gäller att leverera polerade och välspelande produkter.
I årets upplaga har mycket av marknadsföringen cirkulerat runt att den basketintresserade stjärnregissören Spike Lee har varit involverad i produktionen av karriärläget. Detta samarbete är förhoppningsvis mer givande än när Jay-Z hjälpte till att plocka ut låtar till soundtracket i förra årets spel.
NBA 2K16 erbjuder utan tvekan det presentationsmässigt mest imponerande sportspelet. Allt från spelarmodeller till hur matcherna presenteras dryper av kvalitet, och i synnerhet kommentatorerna är de absolut bästa i branschen. Sättet som spelet hanterar anekdoter om spelare är fortfarande unikt, trots att systemet har existerat i flertalet år nu. Om en av kommentatorerna avbryts i berättandet för att något händer i matchen plockar han helt enkelt upp tråden igen senare, och det låter faktiskt väldigt naturligt. Jag känner inte till något annat sportspel som har samma detaljnoggrannhet på denna front.
Det finns en uppsjö av olika spellägen, precis som i tidigare utgåvor. Du kan spela allt från enstaka matcher, säsonger och karriär som general manager för ditt favoritlag, men det mest uppmärksammade läget är ändå MyCareer där du skapar din egna spelare. Spelet har tidigare vävt in små berättelser i detta spelläge för att skapa lite mer liv och personlighet i spelaren, men detta år har utvecklarna tagit in regissören Spike Lee för att skriva en lite mer involverande historia.
Du får ta dig an rollen som en lovande spelare med det udda smeknamnet Frequency Vibrations, eller Freq som alla kallar honom. Berättelsen börjar när han spelar basket i high school och blir uppvaktad av otaliga högskolor som vill värva honom. Mellan matcherna blandas det in ett narrativ där vi får följa Freq, hans familj och närmsta bekanta i vägen mot framgång i NBA.
Manuset är bitvis lite fånigt, men trots en del pinsamma leveranser av dåliga repliker känner jag hela tiden att jag vill veta vad som sker härnäst. Själva berättelsen är relativt kort, och sträcker sig fram till när Freq slutför sin första säsong i NBA. Därefter tar det vanliga karriärläget över och det fungerar då mer som det gjorde i föregående versioner av spelet.
En punkt som Visual Concepts tidigare har haft lite problem med är servrarna för onlinespel och andra funktioner som kräver en uppkoppling, men dessa har åtminstone hittills fungerat mycket bättre. Mikrotransaktioner är fortfarande en stor del av vissa lägen, vilket är lite trist. När du skapar en egen spelare kan du självklart utveckla denna genom att spela helt vanligt utan att köpa dessa erfarenhetspaket, men jag upplever att utvecklingen går aningen för långsamt för att spelet ska kunna hålla mitt intresse.
NBA 2K-serien lider också lite av att det inte är speciellt nybörjarvänligt, något som har varit ett faktum i flera år nu. EA Sports är väldigt duktiga på att introducera spelare både till sporten, styrningen och till hur taktik fungerar, i synnerhet i årets upplagor av FIFA och NHL. Även om jag inte är världens största basketfan är jag tillräckligt insatt för att kunna reglerna, men det är väldigt svårt att agera taktiskt i rätt tillfälle utan vägledning och detta saknar NBA 2K16 till stor del. Det finns väldigt många nyanser som spelet erbjuder, men tyvärr aldrig förklarar.
NBA 2K16 är ett riktigt underhållande paket med massor av innehåll som i synnerhet är roligt att spela med vänner. Karriärläget är intressant, även om det märks att Spike Lee har agerat med en minimal budget och bundna händer, och jag hoppas verkligen att utvecklarna vågar expandera detta till nästa år. Om de dessutom introducerar ett omfattande träningsläge kommer det att bli en kanontitel som kan svälja många av mina speltimmar, men som det är nu kommer jag att fortsätta att gissa mig fram och tappa markeringen i försvaret. Igen.