Vi rör oss med stormsteg mot slutet av året, och i denna vecka har vi fått se ännu en lansering av stortitel i form av Watch Dogs 2. Ubisoft nöjde sig dock inte med detta, utan skeppade dessutom Assassin’s Creed: The Ezio Collection, som täcker större delen av den populära lönnmördarens livstid.
På recensionsfronten har vi fått upp analyser av en del av höstens storspel, med Dishonored 2 (9/10) i spetsen. Om du är ute efter ett berättelsedrivet spel med tonvikten på smygande hittar du inte många bättre alternativ!
Nu är det dock dags att blicka fram över en spelfylld helg istället, och vi börjar i vanlig ordning med några av våra planer innan ordet lämnas över till våra kära läsare.
Fortsätt läsa Vad spelar du i helgen? [Vecka 46 2016] »
Motorsportspel där jag susar fram i alldeles för höga farter njuter jag bäst av när de levereras i arkadförpackning, alltså med fokus på nöje snarare än realism. Därför blev jag både glad och intresserad när Moto Racer 4 dök upp för recension, ännu bättre kändes det när titeln visade sig stödja PlayStation VR.
Serien Moto Racer har jag aldrig provat, trots att den kategoriseras arkadracer, men det är ju aldrig försent att skaffa sig nya erfarenheter. Efter några timmars bekantskap, har det dock visat sig att jag förmodligen inte har missat speciellt mycket.
Fortsätt läsa Recension: Moto Racer 4 [PS4] »
Det allra första som slår mig när jag startar upp plattformsskjutaren Seraph är de mjuka animeringarna och hur följsam kontrollen är. Den första timmen bjuder på härlig upptäckarglädje och jag har riktigt kul. Tyvärr bjuder inte spelet på så mycket nytt efter det.
Du är en ängel som besatt en människokropp, och när spelet börjar får du veta att du har tillfångatagits och din änglakraft har använts för att frammana demoner som nu härjar fritt. Det enda sättet att få tillbaka dina krafter och kunna lämna jordelivet är att döda tillräckligt många demoner. Berättelsen drivs framåt av en kort dialog på varje bana och känns påklistrad, klyschig och ganska tråkig.
Fortsätt läsa Recension: Seraph [PS4] »
Efter ett rejält ryck nu under hösten kan jag nu skymta slutmålet i min utmaning, med en ganska generös deadline kvar att slutföra det hela. Mycket av min tid sedan förra uppdateringen har gått till att smyga mig igenom det mästerliga Dishonored 2 (9/10) där jag lyckades med en ren pacifistgenomspelning. Jag hade till en början ambitionen att även klara mig igenom spelet utan att bli upptäckt, men det krävde lite mer tålamod än vad jag hade vid tillfället. Och min recension hade troligtvis inte varit uppe för läsning än heller.
Vid sidan av detta har jag sysselsatt mig med andra smygspel, i form av Assassin’s Creed: The Ezio Collection. Jag var otroligt nyfiken att återvända till vad många anser är seriens höjdpunkt, för att se hur pass bra det håller nu efter många års utveckling och förädling av spelmekanikerna.
Fortsätt läsa Chefredaktörens utmaning [Vecka 46] »
En av årets mest populära speltitlar, Overwatch (8/10), har tagit världen med storm tack vare fin balans av genomtänkta banor, karismatiska karaktärer och stor spelglädje.
Nu har spelstudion Blizzard släppt ut en rejäl uppdatering av sitt triumferande succéspel, med bland annat nya spellägen och den hett efterlängtade spelkaraktären Sombra.
Fortsätt läsa Sombra och Arcade är nu tillgängliga i Overwatch »
Alla vocaloidfans kan nu ta ett djupt andetag och skrika rakt ut i glädje. Mastodontverket Hatsune Miku: Project DIVA Future Tone tar steget och landar i början av nästa år hos oss i västvärlden.
Efter att ha läst min text om de första upplevda timmarna med Future Tone har du troligtvis längtat efter spelet, och hoppats att du slipper skapa ett japanskt konto? SEGA har i så fall hört dina böner och meddelar nu glatt att hela sviten släpps i Europa – alla 220 låtar.
Fortsätt läsa Hatsune Miku: Project DIVA Future Tone kommer till Europa »
Det fanns faktiskt en tid då Call of Duty inte var världens största förstapersonsskjutare. Därmed inte sagt att de första delarna i serien var dåliga, men det var egentligen inte förrän Call of Duty 4: Modern Warfare äntrade arenan som folk började flockas i kolossala mängder. Jag kommer fortfarande ihåg när jag såg demonstrationen under E3-mässan för länge sedan; det kändes som att Infinity Ward hade hittat vad som behövdes för att blåsa nytt liv i genren.
Det har nu gått nio år sedan dess och i samband med årets Call of Duty-lansering går det även att inkassera en nyversion av denna moderna klassiker, om du köper en specialutgåva av seriens senaste tillskott.
Fortsätt läsa Recension: Call of Duty: Modern Warfare Remastered [PS4] »
Den årliga novembertraditionen Call of Duty är här, och den tidigare trenden att röra sig mot framtidsmiljöer har accelererats. Det som tidigare har varit stridande robotar och smarta vapen har nu istället blivit fullt utvecklad science fiction med rymdfärder inom vårt solsystem och baser på andra planeter.
Tidsrymden har förändrats, men i grund och botten är det fortfarande ett snabbt och actionpackat spel. Den stora frågan jag hade inför recensionen var om det skulle räcka för Call of Duty: Infinite Warfare för att hävda sig med tanke på hur många extremt välgjorda förstapersonsskjutare som har släppts under årets gång.
Fortsätt läsa Recension: Call of Duty: Infinite Warfare [PS4] »
Birthdays the Beginning hamnade på min radar i höstas och jag lockades på en gång av spelets koncept; att forma en värld och få varelser att trivas i den. Att Yasuhiro Wada, skaparen av Harvest Moon, ligger bakom projektet gör bara att min nyfikenhet stegras ännu mer.
Min första tanke när jag såg de första glimtarna av spelet, var att det förmodligen kommer att dröja ett bra tag innan vi får möjlighet att lägga vantarna på det. Döm därför av min förvåning när jag fick reda på att det släpps redan i början av nästa år!
Fortsätt läsa Birthdays the Beginning släpps i början av nästa år »
Att designa smygelement i ett spel är något som kräver oerhört fingertoppskänsla. Dels ska det vara tillräckligt utmanande för att spelaren inte ska kunna valsa igenom välpatrullerade områden utan konsekvenser, men samtidigt ska det inte kännas överdrivet bestraffande när saker och ting går snett.
Ett av de spel som har lyckats balansera detta absolut bäst är Dishonored, som snabbt seglade högt upp på min personliga topplista när det släpptes under förra konsolgenerationen. Nu när uppföljaren är här, är både mina förhoppningar och förväntningar skyhöga, och mycket ska till för att de ska infrias.
Fortsätt läsa Recension: Dishonored 2 [PS4] »