Att överleva i vildmarken är ett väl fungerande koncept, vilket titlar som Minecraft och The Forest är solida bevis på.Green Hell är en simulator där en spelare ska överleva i en livsfarlig djungel.

Spelet släpptes redan 2018 och har lanserats till flertalet olika konsoler, och nu har undertecknad tagit sig an en version till PlayStation 5. Jag vill nämna att detta är första gången jag spelar detta verklighetstrogna överlevnadsspel.

”Space, the final frontier”, ett citat från Star Trek som många år fungerat som en lockande slogan för rymdens alla mysterier. Visst klingar det sant för verkligheten med, även om serien är fiktion. Planeten Mars är en inte alltför sällsynt skådeplats för såväl fiktiva äventyr som verkliga expeditioner, ett faktum som har gjort den till en något mytomspunnen plats i vår populärkultur. Många spel har utspelat sig på detta röda klot, och MARS 2120 är ett av de senare. Jag har dragit på mig rymdstövlarna och besökt planeten.

MARS 2120 är ett så kallat metroidvania-spel och upplägget följer i stort de drag som tillskrivs genren. Efter en intensiv start där jag både lär mig grunderna till kontrollerna och sedan använder kunskapen för att fly ett jordskred befinner jag mig i entrén till en rymdbas. Personalen på basen har nämligen aktiverat en nödsignal, och det är i rollen som soldaten Anna Charlotte jag dyker upp för att undersöka saken. Världen visas ur ett 2.5-dimensionellt perspektiv med en twist där man stundvis leker med kameran för att ge delar av miljöerna ett ytterligare djup. Knepet funkar bra och lyfter de välpolerade, nästan IKEA-inspirerade, avdelningarna i rymdbasen snäppet högre.

Fredag är här, och vi vet alla vad det betyder. Helgen är i antågande och med det några läckra dagar av spelmöjligheter för den som är sugen. Vi är redan halvvägs igenom augusti vilket, om man kisar med ögonen, innebär att hösten kan skymtas i horisonten. Med hösten kommer som ni vet busvädret, och spelstämningen får sig en skjuts. Innan vi drömmer oss dit måste vi dock avverka den kommande helgen, och det gör redaktionen med följande planer.

Skräckspel kommer i många olika former. Vissa är långa, handlingstunga berättelser med många timmar av nagelbitande, andra är lite kortare, aningen intensivare och går sällan djupare än att de redovisar en serie händelser under en begränsad tidsrymd. Sen har vi såklart de där skräckspelen som komprimerar det narrativa och kör allt i hundratjugo knyck för maximal skrämseleffekt på kortast möjliga tid. The Mortuary Assistant är ett sånt spel, och jag har spelat den senaste utgåvan, Mortuary Assistant: Definitive Edition.

Spelets handling går att sammanfatta på följande sätt. Efter att ha tröttnat på sitt tidigare jobb går den unga kvinnan Rebecca en utbildning för att kunna byta yrkesinriktning. Hon lyckas kamma hem en tjänst som assistent på bårhuset Riverfields Mortuary, och när spelet tar vid ska vi påbörja vårt första arbetspass. Mötet med enhetschefen, herr Delver blir lite stelt, och efter att ha blivit hemskickad i förtid blir Rebecca samma natt kontaktad av honom igen. Tre nya kroppar har kommit in, och ingen annan har möjlighet att ta passet. Rebecca hoppar in i bilen, och snart står jag där ensam i bårhuset. Men saker är inte riktigt som de ser ut.

Jag uppskattar den satiriska träffbilden som en parodi målar upp i alla möjliga kulturella former. I mitt tycke är en noggrann planering och genuint utfört arbete nyckeln till framgång när man ska driva med ett känt verk, så att jag kan få ett gott skratt.

Cat Quest III är en uppföljare till ett par hack ’n slash-spel i en värld där hjälten är en katt och motståndarna gestaltas av exempelvis möss och vildsvin, men istället för en klassisk rollspelsmiljö med trollkarlar och riddare, har detta tredje äventyr ett pirattema.