Recension: void tRrLM(); //Void Terrarium [PS4]

I en mörk och dyster framtid, där luften är full av livsfarliga sporer och mänskligheten verkar gått under, vaknar en liten robot upp på en soptipp. Vad den gör på soptippen vet den inte riktigt, men i jakten på något vettigt att göra så stöter den på en märklig, organisk varelse som inte riktigt verkar höra hemma där – en människoflicka. 

Snart springer vår robotvän, Robbie, på en annan maskin som kan berätta lite mer om vad som hänt. Det visar sig att nere på soptippen så finns resterna av en stordator som hängt med ett tag. Datorn berättar att världen tyvärr har gått och blivit väldigt ogästvänlig för människor, och den lilla flickan som Robbie har hittat behöver hjälp. Sporerna som fortfarande hänger kvar i luften härstammar från en aggressiv art av svampar som i princip slog ut hela mänskligheten.

Robbie och Toriko i den lilla glasflaskan som blivit Torikos hem

Robbie gör sitt bästa för att försöka hålla flickan, Toriko, vid god hälsa. Med hjälp av datorn får han några ledtrådar till var det finns medicin, mat och andra förnödenheter. De kommer också fram till att flickan behöver lite bättre skydd, och planer på att bygga ett terrarium och luftrenare dras därför upp. Materialen till dessa är såklart inte helt lätta att hitta. Robbie behöver ge sig ut på expeditioner till sporsmittade byggnader och slåss mot märkliga maskiner och djur.

void tRrLM(); //Void Terrarium bygger på en rätt enkel, men effektiv, spelmekanik. Utforska byggnader, spöa på fiender, hitta råmaterial eller uppgraderingar, gå upp i nivå, ta dig ut eller dö. Till en början känns det lite orättvist att behöva börja om från noll varje gång jag ger mig in i en byggnad, men ju längre in i spelet jag kommer, desto mer uppskattar jag de taktiska elementen som börjar spela in. Att jag kan bygga möbler till Toriko och med hjälp av dessa få ett lite bättre utgångsläge underlättar också (även om jag undrar hur en pall jag placerar i hennes terrarium ger mig fler livspoäng). 

Utöver att slåss mot fiender, använda färdigheter och hitta material måste Robbie hålla koll på Torikos hälsa via en Tamagotchi-liknande mojäng.

Byggnadernas layout, fiender och de material du hittar är alltid slumpgenererade och hur ett besök kommer sluta känns alltid lite oberäknerligt. Till skillnad från vissa andra liknande spel har dock dödsfall inga direkta negativa konsekvenser mer än att lite tid har spillts. Ur det perspektivet är Void Terrarium väldigt snällt i jämförelse med exempelvis Deep Sky Derelicts (8/10), där en misslyckad expedition kan ruinera dina långtida planer (och finanser) rejält. 

[Roboten Robbie nickar tyst]

En nästan lika stor del av min tid i Void Terrarium spenderar jag med att se till att Toriko har det bra. Den lilla flickan behöver matas, hennes terrarium städas och jag måste se till att hon inte blir sjuk. Skulle det hända är det ingen katastrof, min datorkompis brukar oftast kunna hitta en kur till de mest obskyra sjukdomar hon kan råka ut för (oftast på grund av hungerbrist eller kraftigt kontaminerad mat). Sen är det såklart lite roligt att inreda hennes terrarium med möbler, pynta till det och hålla det städat. 

Den grafiska stilen, inramningen och interaktionen mellan den stumma Robbie, Toriko och datorn är stundvis så gullig att jag nästan börjar lipa. Jämfört med ett annat nyligen släppt spel med ondsinta svampar, sporer och muterade fiender är Void Terrarium mycket mer lättsamt och humoristiskt och jag behöver aldrig oroa mig för att en ondsint Clicker ska smyga sig upp på mig i mörkret.

3 kommentarer
  1. Thomas Thomas
    • Fredrik Johansson Fredrik Johansson
      • Thomas Thomas

Lämna ett svar till ThomasAvbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.