Recension: Labyrinth of Refrain: Coven of Dusk [PS4]

När det gäller rollspel där spelaren utforskar labyrinter i förstapersonsvy, tänker jag på Phantasy Star till mitt gamla SEGA Master System under min barndom. Att slåss mot ett skräckinjagande monster i en trång tunnel och endast använda textkommandon är något som jag inte har gjort på åratal.

Jag återvänder till denna, för mig bortglömda, genre och denna gång har jag tagit mig an Labyrinth of Refrain: Coven of Dusk. Detta japanska rollspel har tidigare funnits till PlayStation Vita men har nu även släppts till PlayStation 4.

I den lilla byn Refrain finns en underjordisk labyrint under ortens brunn, och flera utforskare har avlidit i de lömska tunnlarna under jord. Men en dag kommer den sluga häxan Dronya till byn för att lösa mysteriet med brunnens labyrint. Den egoistiska trollpackan har kommit över boken Tractus de Monstrum, skriven av den ende person som hittat vägen ut, och hon vill ta reda på hemligheterna för sin egen vinnings skull.

Men Dronya tänker inte gå in i brunnen själv; istället kastar hon i boken tillsammans med några beskyddande marionetter för att utforska labyrinten åt henne. Fram till detta ögonblick, trodde jag att häxan var den karaktär som jag skulle kontrollera under spelets gång, men min styrbara hjälte är faktiskt boken med dess gula ögon.

Att en häxa ska se ut på ett särskilt sätt är bara fördomsfullt.

Min viktigaste uppgift är att leta efter ledtrådar och information till häxan, och det gör jag genom att utforska den enorma labyrintens tunnlar. Kontrollen är relativt simpel; jag kan förflytta mig framåt och bakåt, eller kliva åt sidan med sidoknapparna. De patrullerande fienderna är först osynliga och kastar mig i ovetande in i striderna. Lite längre fram i spelet får jag dock lära mig att se vart de vandrar omkring. Ju längre ner i labyrinten jag kommer, desto svårare blir monstren och därför är det en stor risk att bli överraskad av en förföljande fiende.

Marionetterna skapas av Dronyas assistent Luca och när en ny docka skapas, kan jag skräddarsy den med olika klasser och placera den i främre eller bakre ledet beroende på dess klass. De kan gå sönder under striderna och kan repareras i verkstaden om exempelvis en arm slitits av. Striderna är fartfyllda och lättbegripliga, men motståndet är obalanserat. Vissa fiender är löjligt enkla medan andra är kolossalt besvärliga.

I utforskandet kan jag samla på mig den gröna substansen Mana och med denna ökar mina chanser att hitta unika artefakter, men den kan även användas att låsa upp nya egenskaper i häxans lista. Det är kul att leta efter alternativa vägar genom att förstöra tunnare väggar, vilket gör det mer spännande att utforska labyrinten om jag gått vilse.

Snälla fröken, dra den om Rödluvan och Vargen igen!

Labyrinth of Refrain: Coven of Dusk är ett fint tillägg till den gamla skolans rollspel med labyrinttema. Den banala berättelsen med dess buskishumor borde slopats helt, men lyckligtvis övervägs spelet av den intressantare utforskningen. Grafiken är fin och färgerna varma att titta på, men jag hade önskat mer variation i miljöerna som är enformiga i nuläget.

Om du gillar spänningen att leta efter gömda skatter i en enorm labyrint, tycker jag att du ska ge NIS rollspel ett försök eftersom det finns gott om hemligheter i den 40 våningar djupa brunnen.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.