Snart är den här, helgen. Den där perioden i veckan då de flesta av oss kan släppa ut håret, lägga upp fötterna på vardagsrumsbordet och dra igång spelkonsolen för lite kvalitetstid. Kanske tänker du starta ett helt nytt spel? Runda av ett där du har närmat dig slutet eller kanske klippa den där platinatrofén du kämpat med så länge?

Klart är iallafall att det börjar bli dags att fila på sina spelplaner, något vi på bloggen kan hjälpa till med. Här kommer nämligen våra planer för helgen.

På 90-talet växte skräckspelsgenren med råge. Titlar som Alone in the Dark, Resident Evil och Silent Hill klistrade fast spelarna i sina vardagsrumsmöbler och nya traditioner skapades med hjälp av intressant designtänk, stämningsfull handling och vågade beslut kring våld och blodigt innehåll. Flera av dessa spelserier finns såklart fortfarande, men många av oss minns med värme tillbaka till en tid då skräckspel i allt större grad upplevdes som något unikt och fräscht. Studion bakom Crow Country har gjort handling av dessa minnen och skapat ett alldeles eget äventyr med de gamla skräckfansen i åtanke.

På senare tid har jag haft tillfälle att recensera ett flertal spel vars inspiration har kommit från äldre spelserier och speltraditioner. Exempelvis tog jag mig an det utmärkta genresyskonet Alisa (8/10) för några månader sen, ett spel som likt Crow Country drömmer sig tillbaka till en svunnen era. Det är alltid intressant att ta sig an såna här projekt, framför allt för att se vart denna våg av retrotolkningar är på väg, men även för att det ofta är titlar gjorda med stora doser kärlek som motivationskälla. Crow Country är inget undantag, och snart tar jag mina inledande steg på en övergiven parkeringsplats i en liten amerikansk håla.

Stellar Blade är ett postapokalyptiskt actionäventyr som utspelas i en dystopisk framtid där jorden tagits över av den främmande arten Naytiba och där du axlar rollen som flygvapensoldaten EVE som är från en koloni av överlevare. Målet är enkelt, utplåna monstrens ledare och ta tillbaka vår planet.

Spelet är utvecklat i Sydkorea och ganska fort går det att se att utvecklarna har inspirerats av japanska actionspel som bland annat NieR och Bayonetta. Det finns även element av Dark Souls inbakade i upplevelsen, som exempelvis läger där du helar och får tillbaka hälsodrycker med nackdelen att fiender kommer tillbaka. Även själva nivådesignen, som är fylld med upplåsningsbara genvägar får mig att tänka på Dark Souls.

När jorden är i fara är det få organisationer som är bättre lämpade att ställa saker till rätta än specialstyrkan kallad Contra. Spelserien (med samma namn) har varit en tongivande aktör i Run and Gun-genren sen det ursprungliga spelet släpptes 1987 och de superbiffiga herrarna Bill Rizer och Lance Bean har varit med sen dess. I Contra: Operation Galuga får de återigen ta fram bössorna, för i det här spelet gör vi nämligen ett rykande färskt återbesök till deras allra första äventyr tillsammans.

Contra: Operation Galuga är alltså en nytolkning av originalspelet Contra, men med ett antal intressanta förändringar. Berättelsen har sin början när en mystisk terroristgrupp vid namn Red Falcon intar ögruppen Galuga. Snart har de fördrivit lokalbefolkningen och ockuperat ön med sina högteknologiska robotar och andra mystiska varelser. Deras mål? Att lägga beslag på den artefakt som sägs förvaras på ön. Bill och Lance skickas snart dit, och tillsammans med några andra spännande karaktärer är det upp till dem att sätta stopp för det hela.

En vacker och stilla eftermiddag i slutet av maj är familjen Walker på väg mot sitt nya hem i Missouri för att få en nystart. Resan längs med Route 66 är lång, och efter en kort paus för att sträcka på benen hoppar familjen in i bilen igen. Stämningen är inte helt på topp, det har varit en lång bilresa och mamman i familjen är kanske inte helt glad i att svärfadern också är med på resan. Någonstans i Arizona sker dock något som kommer förändra familjens öde för all framtid.