Recension: Unrailed! [PS4]

Unrailed! är ett spel där problemlösande och kvickt tänkande är A och O. Ett tåg står vid en station. Det är blockigt och enkelt, precis som sin omgivning, men långt ifrån så stelt som man skulle kunna tro, i alla fall enligt mig där jag står bredvid med min lika blockiga lilla dinosaurie.

Plötsligt poppar en liten timer upp vid lokets främre del, några sekunder förflyter och ångvisslan tjuter. Resan är igång, och med det min stressiga arbetsdag. Min och mina eventuella medspelares karaktärer är nämligen rallare, skogshuggare, gruvarbetare och brandmän, allt på samma gång och med ett lok som hela tiden hänger över min axel. Detta blir jag och min testpartner snabbt varse om när vi kör igång en spelrunda för två personer och inser att vår kommunikation och vårt samarbete kanske behöver några rundor för att bli lite effektivare.

Konceptet bakom Unrailed! är nämligen enkelt men samtidigt väldigt smart upplagt. Målet är att få loket till nästa station, vilket är enklare sagt än gjort då rälsen inte är utlagd och terrängen framför mig inte direkt är en öppen slätt. Allt eftersom vi hugger ner träd och röjer bort sten framför oss skapas virke och metall att bygga räls av, och tursamt nog har vi en vagn på tåget som tuggar i sig materialet och spottar ur sig räls.

Jag kan inte se rälsen för all snö!

Allt eftersom loket tuffar fram genom berg och dalar dyker nya utmaningar upp som kräver vår uppmärksamhet. Den första av dessa är sabotörer som tar varje oövervakat tillfälle på sig att bära iväg våra resurser och kasta dem över kanten på banan. Vid något tillfälle drar de till och med bort en del av rälsen och går iväg med, vilket leder till lika delar panik och hetsiga utrop från vår sida. Vid andra tillfällen dyker det upp kameler som dricker upp vattnet vi släcker det överhettade loket med, kossor som blockerar vägen och mycket mer. Dessa moment är jobbiga, men på ett roligt sätt som får en att skratta åt dem efteråt, oavsett hur resan gick.

Efter varje avklarad sträcka ges chansen att uppgradera antingen loket eller de olika vagnar som det har i släptåg. Detta görs med guldbultar som vi får när vi klarar olika utmaningar som vi ställs inför på varje nivå. Är man uppmärksam kan man även hitta dem liggandes ute i terrängen medan man reser, men de kräver ofta en avstickare och det kan innebära ovälkomna svårigheter.

Utöver uppgraderingar finns även nya vagnar med olika förmågor tillgängliga, men då valutan är svår att få tag på gäller det att man funderar över sina inköp. Varje lok har ett begränsat antal vagnar det kan dra, men ju längre det är desto mer blir det att hålla koll på, och det är mycket av strategin som ligger just i kombinationen av vagnar jag väljer som spelare.

Med fyra spelare på plan kan det bli antingen rörigare eller mer strukturerat

Varje nytt lok som köps in låser även upp en ny miljö att köra i, så det blir hela tiden en avvägning kring om det ska satsas pengar på nya vagnar, uppgraderingar eller tillgång till nästa område. Spelet har relativt hög svårighetsgrad, och det finns få eller inga kontrollpunkter beroende på hur du väljer att spela. Att få resa vidare till nästa miljö fungerar som ny startpunkt, så alla uppgraderingar kan gå om intet om jag kraschar innan ett nytt lok är införskaffat, något som är både stressigt och motiverande.

Unrailed! är en för mig ganska nyskapande upplevelse på flerspelarmarknaden, för det är där det är som roligast om du frågar mig. Upplägget funkar förvånansvärt bra, även om det blir lite plottrigt på skärmen när det är som mest intensivt. Ett roligt samarbetsläge och ett helt vansinnigt tävlingsläge gör att det funkar riktigt bra med ett gäng kompisar, så länge alla är med på att det kan bli lite stressigt. Kombinerat med trevlig musik och färgglad design så gör det att allt går som på räls.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.