Recension: Transient: Extended Edition [PS4]

Att kombinera författaren H.P. Lovecrafts numera klassiska mysterier med spel av olika slag är inte ovanligt nuförtiden. Oftast utspelar de sig under samma tidsperiod som Lovecrafts berättelser, så det var med två höjda ögonbryn jag fick reda på att spelet Transient: Extended Edition faktiskt utspelar sig i en framtid inte helt olik den vi lever i nu. Eller ja, i alla fall till en början.

I dagens pandemisamhälle är det många av oss, framförallt kanske kontorsarbetare, som tillbringar många och långa dagar hemma i isolering. I världen där Transient utspelar sig har man tagit steget längre och det är få som lämnar sitt hem överhuvudtaget, helt enkelt för att de inte behöver. Allting är uppkopplat och den sociala interaktionen folk frågar efter får de via nätet. Randolph Carter, en hackare som är en del av ett litet engagerat nätverk av likasinnade, har varit med och utfört en kupp – men vad han inte vet är att den kommer att leda till oanade konsekvenser.

Transient är långt ifrån ett lättgreppat spel och jag ska erkänna att jag, trots att jag har spelat igenom det, inte helt hänger med på alla detaljer. Personligen skulle jag säga att det framförallt är en visuell upplevelse. Futuristiska miljöer kombineras med nedgångna gränder, bakgator och tempelruiner i en salig blandning, något som lyckas med att sätta stämningen för äventyret. Randolph och hans vänner hänger mycket vid datorn så flera av spelets moment är kopplade till detta. Minipussel i form av hackningsförsök och andra tekniska ingrepp utgör ett av spelet vanligaste inslag, men jag kan även scanna av miljöerna runt omkring mig för att se saker jag inte kan se med blotta ögat.

Minispelen integreras i berättelsen på ett bra sätt och ligger på en lagom nivå, även om jag anser att de kunde ha ökat svårighetsgraden på dem framåt andra halvan av spelet. Jag uppskattar verkligen variationen av dem och roas av hur det nästan känns som att jag spelar en helt annan genre av spel varje gång jag springer på ett nytt pussel. Ett av de mest minnesvärda momenten var när jag i en hackerkamrats lägenhet blev tvungen att spela igenom ett av hans egendesignade spel för att komma åt pusselbiten. Spelet påminde starkt om de tidiga spelen i serien Resident Evil, vilket gjorde det hela ännu intressantare.

Belöningarna för att lyckas med pusslen är nästan alltid att jag kommer vidare i handlingen, så det är inte mycket snack om andra belöningar, även om det ibland går att låsa upp extramaterial om jag är riktigt duktig. Utöver dessa kan jag även samla på mig ett antal föremål som ligger utspridda lite här och var under berättelsens gång, men jag upplever inte att de fyller någon egentlig funktion utöver själva samlandet. Det är lite trist, och jag känner ibland att det knappt är värt energin att ens leta efter dem.

Transient: Extended Edition är trots titeln inte särskilt långt, något som eventuellt kan vara ett medvetet val för att hålla berättelsen på en något överkomlig nivå, lite som en sån där kort science fiction-novell som trots sin korta längd lämnar ett någorlunda stort avtryck. Jag gillar handlingen och majoriteten av upplägget, men det hela känns lite som ett köttben med för lite kött, som i att det är en intressant upplevelse om än ganska tunn rent innehållsmässigt. Att berättelsen dessutom är ganska svårgreppad gör att spelet nästan känns som något av ett konstprojekt, specifikt riktat till fans av H.P. Lovecraft, men inte riktigt spelare utanför den målgruppen.