Recension: Pro Evolution Soccer 2019 [PS4]

Fantastiskt på plan, mindre lyckat utanför. Pro Evolution Soccer 2019 fortsätter rulla vidare i samma hjulspår som tidigare.

För varje år som går kommer i september, en månad innan konkurrenten, årets fotbollsspel från Konami. Anledningen till det tidigare släppdatumet är förstås ren spekulation från min sida, men möjligheten att locka en och annan fotbollsspelsabstintent FIFA-spelare att byta märke borde vara del av tänket.

Pro Evolution rullar på och i många avseenden är det ett helt fantastiskt fotbollsspel. Framför allt gällande de små detaljerna i kollisions- och bollfysik vilket ger matcherna en behövlig känsla av omväxling. Även hur spelarna fördelar tyngdpunkt, vinklar fötterna eller tar ett extra litet danssteg för att positionera sig för en nickduell är kusligt likt verkligheten.

Selfies! De finns även i Konami-spel nuförtiden

Här har också Pro Evolution tagit ett steg vidare, för att skilja de riktigt stora stjärnorna från sin omgivning. Olika specialegenskaper har tilldelats en rad spelare vilket ger dem det där lilla extra de i alla fall verkar inneha på riktigt. En riktig slitvarg höjer sina medspelares uthållighet, en vass inhoppare kommer ha större möjligheter att göra mål sista 10 minuterna och en riktig derbyhjälte kan bli flera nivåer bättre när lokalrivalerna ska besegras.

Det här är ett intressant grepp, men det visar också hur Pro Evolution alltid har fokuserat mer på känsla än verklighet. Det är klart att ranka spelares egenskaper med siffror alltid varit godtyckligt, men att ge dem extra superkrafter leder spelet längre från realismen. Istället får vi något som är större än verkligheten, på gott och ont.

Domaren är tyvärr väldigt ojämn och kommentatorerna är riktigt dåliga, speciellt om man spelar med mindre kända lag. Roligast hade jag när kommentatorerna prisade den “klassiska och världskända arenan där alla spelare vill beträda gräset” och pratade om Konami Arena, som alltså inte existerar i verkligheten. Bättring!

För ett Arsenal-fan var denna trophy väldigt lätt att fixa.

Master League är fortfarande det roligaste sättet att spela PES 2019 mer långsiktigt, men det har tyvärr inte hänt mycket. Förhandlingarna om spelare är för lätt, även på den svårare svårighetsgraden, och att få igenom lagbudgetarna känns helt slumpartade. Det är dock forfarande roligt så länge man håller sig till ligor med riktiga licenser.

Tyvärr har det på licensfronten blivit sämre om man inte är sugen på danska och ryska ligan. Förra årets dragplåster Champions och Europa League är nu norpade av storebror FIFA och som tidigare är nästan hela engelska ligan utan licenser, stora delar av spanska ligan likaså. Den tyska ligan existerar inte ens men två tyska lag finns dock med i “resten av världen”.

Napoli och Roma är licensierade, likt större delen av Serie A.

De andra spellägena rullar på men är fortfarande bleka kopior av FIFAs versioner. I MyClub, motsvarigheten till FUT, är det numera kort som gäller. För duellspelandet i soffan finns några spellägen som hjälper till att slumpa lag, men det är inget som inte kunnat göras manuellt tidigare år.

Pro Evolution känns riktigt bra på planen, men halkar plågsamt efter på alla andra sätt. Jag kommer att ha kul med det fram tills FIFA 19 släpps, men om en månad har jag svårt att se att det är Konamis version jag kommer att spendera tid med för att soff-coacha den gröna planens schack.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.