Recension: One Piece Odyssey [PS4, PS5]

När det kommer till långkörare i serievärlden är det få som kan mäta sig med One Piece mångåriga meritlista både på anime- och manga-fronten. Det har inte saknats spelskildringar heller för den delen, men oftast har det varit i form av musou-spel trots att seriens styrka ligger i de färgstarka karaktärerna och det enorma bakgrundsmaterial som har byggts upp genom åren.

Välgjorda undantag har det dock funnits då och då, som exempelvis One Piece Unlimited World Red som fokuserade på att leverera en actionfylld rollspelsupplevelse. One Piece Odyssey siktar dock på ett mer renodlat rollspel, vilket fångade mitt intresse direkt när jag såg det.

När berättelsen tar vid kastas vårt kära piratgäng rakt in i en intensiv storm som till slut strandsätter dem på en mystisk ö. Medan reparationerna på fartyget påbörjas väljer resten av besättningen att börja utforska ön i hopp om skatter och äventyr, men istället stöter de på patrull i form av en flicka som stjäl deras krafter och förseglar dem i märkliga kuber. Det visar sig att hon inte gillar pirater, men övertalas trots detta att hjälpa stråhattspiraterna att återfinna sina tappade förmågor.

Luffy föreslog nyårsfirande med kubism som tema. Han var väldigt nöjd med sig själv.

Det är dock inte en helt enkel process att genomföra. För att besättningen ska kunna utvinna förmågorna från kuberna igen behöver de återuppleva minnena från tidigare äventyr, så att deras kroppar på så vis ska kunna känna igen deras tidigare kunskap. Ett helt klart intressant sätt att implementera dessa ärrade äventyrare i ett rollspelsscenario där de i princip är nybörjare utan några förmågor.

Det är även grunden för ett smart berättelseupplägg som troligtvis kommer att tilltala alla inbitna fans. Du får nämligen återvända till perioder i serien som har varit tongivande för alla karaktärer, men det är samtidigt inte raka återberättelser av händelserna i serien. Det sker en del omändringar i händelseförloppet, vilket då förklaras med att minnet av en händelse inte alltid överensstämmer med vad som faktiskt hände. Det är med andra ord en ganska bra balansgång mellan fanservice och nyskapande.

One Piece Odyssey erbjuder dessutom ett turordningsbaserat stridssystem med ett klassiskt sten, sax och påse-upplägg. Det innebär att kraftbaserade karaktärer är effektiva mot snabba karaktärer, som i sin tur är effektiva mot teknikbaserade fiender. Denna triangel skapar en ganska bra bas för det taktiska tänkandet som uppmuntras i striderna, och förstärks sedan ytterligare med att positionering på slagfältet spelar roll. Den enda skavank som systemet har är att motståndet sällan är speciellt utmanande och det krävs oftast en rejäl tabbe för att hamna i problem. Svårighetsgraden ökas generellt sett bara genom hur mycket stryk fienden tål, vilket ofta bara gör att striden tar längre tid och hinner bli långtråkig.

Bon Clay är vältränad i den mindre kända svanstilen inom kung-fu.

Återvändandet till sektioner i seriens långa historia kan ibland kännas lite skräckinjagande för någon som inte har plöjt igenom alla 1000+ avsnitt som animen är uppe i, men utvecklarna har varit lite proaktiva på denna front. Efterhand med att du gör framsteg i berättelsen låser du upp små filmklipp som ger kontext till händelserna, eller fräschar upp ditt minne om du har glömt bort detaljerna. Det är kanske inte perfekt, men det är nog den bästa lösningen som kan implementeras i detta scenario.

När jag startade spelet var jag verkligen taggad att se vart äventyret skulle ta vägen, men tyvärr avtog entusiasmen successivt ju längre jag spelade. Det är inte själva berättelsens fel egentligen, utan snarare hur den levereras. Det finns ständiga farthinder runt varje hörn vilka skjuter flytet i berättelsen i sank, som exempelvis sekvenser där du går igenom en längre dialogsekvens och sedan får kontroll över spelarkaraktären. Därefter hinner du ta fem steg innan kontrollen rycks ur dina händer igen för ytterligare en dialogsekvens. Det är otroligt frustrerande efter ett tag och fortsätter därefter att störa gång på gång.

Överlag är det definitivt ett spel som har gott om underhållningsvärde, i synnerhet om du är förtjust i källmaterialet. Har du inte koll på One Piece alls är det dock svårare att ge en rekommendation, då spelmekanikerna i sig inte riktigt är tillräckligt polerade för att kunna stå för sig själva. Utvecklarna är definitivt på rätt väg med One Piece Odyssey, och förhoppningsvis kan en uppföljare skapa lite mer flyt i upplevelsen.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.