Recension: NHL 15 (PS4)

Förra året blev det inget NHL-spel till Playstation 4. Teamet var inte redo att släppa det första hockeyspelet till den nya generationen och ryktet säger att förseningen berodde på att delar av teamet flyttats över till EA:s MMA-spel som släpptes tidigare i år. Om det stämmer eller inte vet jag inte. Men jag är rätt säker på att teamet helst velat vänta ett år till. För NHL 15 känns inte färdigt.

Det är inte det att det är dåligt, för detta är på många sätt ett imponerande verk, problemet är det borde vara bättre. För till PS4 är NHL 15 bokstavligt talat en skugga av sina föregångare till PS3. Vad gäller spellägen och detaljer utanför isen saknas mängder av saker som existerade i NHL 14, en del till och med i NHL 13.

Du kan inte spela Be a GM Connected, det går inte att spela enstaka säsonger, du kan inte skapa dina egna speltaktiker eller lag – listan av ansade funktioner är lång. Jag kan inte säga att jag saknar allt som är borta, men av princip känns det udda att släppa ett spel som har färre funktioner än ett tidigare spel i serien.

Även de spellägen som finns med har begränsats i förhållande till tidigare spel. Be a player är till exempel endast tillgänglig i NHL och det går inte att hoppa fram mellan dina byten. Du kan heller inte drafta själv i slutet av en säsong i Be a GM-läget och om du spelar Ultimate Team kan du inte spela turneringar offline. Flera av dessa saker kommer fixas i framtida uppdateringar enligt EA, vilket förstås ytterligare understryker känslan av att spelet som lanserats är ofärdigt.

Om man försöker bortse från detta, det är ju på något sätt kontraproduktivt att recensera ett spel för vad det inte är, så finns ändå en klart njutbar hockeyupplevelse. Hockeyn går lite långsammare än tidigare och de totala överkörningarna som NHL 14 bjöd på är mindre vanliga. Istället är grovjobbet utan puck viktigare. Det lönar sig att jaga returer och gröta.

NHL 15 är inget att jubla över

Grafiskt är detta bitvis mycket vackert. Isen slits realistiskt och presentationen är väldigt lik amerikanska NBC:s sändningar. Men ibland blir jakten på en perfekt teckning av verkligheten nästan parodiskt. Min favorit är de nya tyganimationerna. Tröjorna sitter nämligen numera separat från spelarkropparna och rör sig därför hela tiden. Jag tror inte jag sett så här mycket tygfladder i ett spel sedan Journey.

Spelarmodellerna är snyggare än de varit någonsin och de antal stjärnor som ärats med en digital version känns fler än tidigare. Även de modeller som används för spelare utan egna specifika ansikten har utökats och snyggats upp. Animationerna är tajtare i kombination med att kollisionsmotorerna har trimmats. Framför allt målvakternas rörelsemönster imponerar, speciellt när de försöker fånga en puck som i sista stund byter riktning.

NHL 15 introducerar NHL-hjälten Ed Olczyk och sändningsveteranen Mike Emrick som nya kommentatorer och de gör det rätt bra. De är båda två med i bild när de presenterar matcherna men tyvärr täckte inte spelbudgeten deras smink på högupplös bild, för även på en medelstor tv syns sminkskarvarna tydligt. En liten detalj som förstås inte påverkar spelupplevelsen men det förstärker på ett symboliskt sätt känslan av ofullständighet.

För den som redan har NHL 14 till andra konsoler kan jag inte komma på några hållbara argument för att uppgradera till PS4-versionen, men om du inte har ett hockeyspel till din konsol är NHL 15 ett helt okej val. Det ska bli väldigt intressant att se vad EA:s hockeyteam kan göra med ytterligare ett års arbete på den här spelserien, för undantaget det grafiska yttre känns det inte riktigt som att detta är ett spel värdigt den nya generationen.