Recension: Mushroom Wars 2 [PS4]

Genren realtidsstrategispel har några grundläggande komponenter som vanligtvis är universella. Jag pratar förstås om de fyra X:en, utforska (explore), expandera, exploatera och utrota (exterminate). I Mushroom Wars 2 har konceptet skalats av till en mindre kärna med stort fokus på expansion och utrotning.

Grundkonceptet är ganska enkelt. Du har ett antal svampbyar som växer beroende på hur uppgraderad den är och du kan välja att skicka 25%, 50%, 75% eller 100% av befolkningen för att försöka vinna ytterligare byggnader. Förutom byar finns det även torn som skjuter på alla fiender inom räckvidd och smedjor som beväpnar din svamparmé.

Och inte har de licensierat signaturmelodin till Zvampen heller.

Kampanjen börjar som sig bör med låg svårighetsgrad och tips för hur du ska besegra motståndarna. Mer avancerade koncept, som moral och hjälteförmågor, introduceras successivt när du tar dig vidare i spelet. Moralen ger både snabbare och starkare trupper medan hjälteegenskaperna kan användas defensivt eller offensivt för att vända matcherna till din fördel. Kampanjen förs framåt av handmålade, stumma mellansekvenser som är vackra, men ack så intetsägande och lider dessutom av screen tearing på min PlayStation 5.

Trots att spelet marknadsförs som ett strategispel är det reaktionsförmågan som vinner matcher. Strategierna blir aldrig särskilt djuplodande utan det handlar att expandera snabbt och de taktiska besluten handlar mest om tajming kring uppdateringar och defensiva truppförflyttningar. Det som enskilt mest underlättar din strategi är att varje bana alltid är helt synlig på skärmen. Det finns ingen stridsdimma som skymmer spelplanen eller behov av att scrolla, och jag uppskattar verkligen överblicken du har då det ofta sker mängder av truppförflyttningar samtidigt.

Jag skulle sätta mina slantar på grön även om det ser jämnt ut nu.

Det finns dessutom ett flerspelarläge online där du kan möta mänskligt motstånd. Förutom en vanlig match kan du spela två mot två eller sätta upp en match med skräddarsydda parametrar.

Överlag skulle jag gärna vilja se ett mer avancerat system med fler byggnader och längre matcher, även om jag samtidigt ser en viss charm med det inramade, avskalade konceptet. Det bjuds på lite variation där du ibland ska kontrollera några specialbyggnader eller där det finns en boss eller omgivningar som påverkar dina trupper, men det blir lite för glest mellan dessa ögonblick.

Jag blir snabbt mätt på spelet och tar många pauser innan jag tagit mig igenom kampanjepisoderna. På papperet borde det här vara ett spel i min smak, men varje designval tillför friktion och det klickar inte med mig. Om du gillar tävlingsinriktade onlinespel har du säkert mer att hämta här än vad jag har.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.