Recension: Lumines Remastered [PS4]

Aleksej Pazjitnovs klassiska Tetris har varit en stor inspiration för pusselspel i årtionden. Konceptet med fallande block har genomgått flera förändringar och nya idéer utvecklade hela genren.

Ett praktexempel är Lumines, som släpptes till PlayStation Portable 2004. Om du, likt undertecknad, inte har spelat det musikaliska pusselspelet när det begav sig kommer en ny chans i HD-upplagan Lumines Remastered till PlayStation 4.

Likt Tetris ska jag navigera, rotera och placera de fallande blocken, samtidigt undvika att nå toppen. Men skillnaderna visar sig omgående när jag börjar spela min första spelomgång i Basic Challenge.

Tidsattacken är en utmaning som är lätt att återvända till.

De fyrkantiga blocken består av två olika kulörer och när jag får ihop fyra likadana färger raderas fyrkanten av en linje som sveper över spelområdet med jämna mellanrum. De kvadratiska pusselbitarna är intakta under fallet fast vid kontakt med en ditsatt fyrkant, kan ena halvan fortsätta rasa om det finns en grop under.

Spelmekaniken är lättbegriplig och visst är tillfredsställelsen total när jag lyckad få ihop en kombination där flera block raderas samtidigt. Men när spelets tempo skruvas upp blir det svårare att hålla fokus, och en felplacerad bit kan leda till katastrof sekunden efter. I ren frustration brukar jag i stundens hetta skylla på en kvadrat med fel färgmönster eller på kontrollen, men det handlar om att vara snabbtänkt och ha kvicka reflexer för stora framgångar. Den felfria, enkla kontrollen sitter i efter ett par sekunder.

Lumines Remastered har flera briljanta spellägen och är uppfriskande alternativ till det traditionella evighetsläget. Det är en angenäm, hjärnskrynklande känsla att klura ut lösningarna i Mission och få ihop en figur i Puzzle.

I Time Attack ska jag radera så många block som möjligt under en begränsad tid och det har lockat fram tävlingsmänniskan i mig. Varje spelomgång försöker jag slå mitt tidigare rekord och efter att vara nära från personbästa, känner jag stark stark lust att köra igång igen.

Jag kan också möta datorstyrda karaktärer i dueller genom att försöka få ihop flera kombinationer i rad för att öka min spelplan, samtidigt som motståndarens område minskar och hens risk att förlora ökar. Däremot blir det ologiskt om jag förlorar och måste börja om med första utmanaren, istället för att hoppa direkt till den karaktär jag mötte innan förlusten.

C-c-c-combo breaker!

Dock återvänder jag mest till Challenge Mode, där jag belönas för mina framsteg och min långa resa. Efter att jag har kommit tillräckligt högt upp i nivå ändras både färgpaletterna och musikspåret, och det är spännande att beskåda en ny spelplan och även låsa upp fler avatarer för mig att byta till när jag vill. Musiken är fantastiskt medryckande och jag rekommenderar att lyssna på melodierna med hörlurar, för det harmoniserar med den visuella stilen ordentligt.

Lumines Remastered är ingen revolution inom pusselgenren, men detta underhållande spel är en utmärkt utgåva till stationära konsoler. Det är både lättbegripligt att spela och svårt att bemästra fullt ut, vilket förstärker livslängden avsevärt. Jag tycker definitivt att du ska ge detta ett försök om du gillar Tetris och liknande titlar, eller om du vill bara koppla av med fin kombination av musik, färger och explosioner av utplånade kvadrater.