Recension: Little Big Adventure – Twinsen’s Quest [PS4, PS5]

Ju längre upp i åldrarna man kommer, desto fler nostalgiska minnen verkar blomma ut. Det gäller både filmer och spel, ja faktiskt det mesta. Nostalgin lurar dock mig gång på gång genom att försköna och polera gamla spelminnen till att bli anpassade efter dagens spel och dess utseende, mekanik och utförande.

Med detta sagt, har jag otroligt varma minnen från Little Big Adventure som dök upp till PC för nästan exakt trettio år sedan. Det jag föll för när det begav sig, var karaktärernas charm, den knasiga men intressanta handlingen samt den fantastiska grafiken. Nu har en ny, fransk spelstudio tagit på sig uppgiften att putsa till upplevelsen så att den passar spelarna 2024 och frågan är om de har lyckats bevara magin.

Precis som i förlagan, ikläder jag mig rollen av Twinsen, som är en människoliknande varelse kallad Quetch. Twinsen och hans art lever fridfullt tillsammans med andra varelser på planeten Twinsun ända tills den hemska skurken Dr. FunFrock försöker ta över världen.

Det är såklart upp till Twinsen att axla rollen som hjälte och försöka bekämpa den elaka doktorn, rädda världen och samtidigt upptäcka mer om den hemliga legenden som han verkar vara en del av. När det kommer till berättelsen, är den i stort korrekt och intakt med några undantag. Några av karaktärerna har bytt plats då utvecklaren förmodligen ville undvika fallgropen med att ha en kvinnlig karaktär som är hjälplös och behöver räddas. Den andra saken jag reagerar på är att en del filmklipp har försvunnit, vilket gör att upplevelsen sladdar lite i början.

Men det viktigaste med ett Little Big Adventure-spel är ju trots allt den extremt charmiga mekaniken. Originalet hade tre olika grundlägen för karaktären; ett smygande, ett sportigt och ett aggressivt. För spelaren av det ursprungliga spelet, krävde detta mycket planering och försiktighet samt att man självklart var tvungen att stanna upp för att byta mellan lägena. Twinsen ändrade tydligt form i ursprungstiteln och jag tror att många spelare som upplevt originalet, flinade varje gång de växlade till den aggressiva formen på grund av hur Twinsen betedde sig.

Allt detta har utvecklaren tagit bort från Twinsen’s Quest och kastat i skräphögen, något som förvånar mig och faktiskt får mig att bli lite ledsen. Istället för att planera taktik och njuta av gulliga animeringar och ljudeffekter, springer jag istället omkring som vilken platt karaktär som helst, utan charm och utan konsekvenser om jag beter mig på fel sätt i fel område.

Grafiken är omgjord och polerad men når inte fram till mig alls. Föregångaren från 1994 var en exceptionell upplevelse på den grafiska fronten, med snyggt renderade helskärmsvideor, charmiga karaktärer och fantastiskt gemytliga miljöer. Men när jag tittar på denna nytolkning lyser det igenom kulisserna och visar mest upp en tråkig adaption av arbetet som var av världsklass för trettio år sedan.

Motståndarna har inte heller hängt med i utvecklingen utan jagar mig bara över halva skärmen innan de tappar fokus och återgår till sin programmerade bana. De gånger jag råkar illa ut tippar dock vågskålen åt andra hållet, då avfyrade skott är målsökande och skjuts i snabb takt efter mig.

Det är så tråkigt när en studio misslyckas i sitt arbete att ta sig an en gammal relik och ska putsa till den för att passa nutida publik. Det är inte bara grafik och mekanik som i min åsikt felaktigt har tagits bort för att göra titeln lättillgängligare, även det svåra spelmomentet i The Tempel of Bu är helt borttaget, vilket gör att jag blir snopen och vilsen.

På det stora hela är känslan av originalet Little Big Adventure intakt i mitt hjärta. Detta eftersom Twinsen’s Quest är ett helt annat spel; en platt, tråkig upplevelse som är en blek version av föregångaren.