Recension: Blacksad: Under the Skin [PS4]

Blacksad är en serie av seriealbum som alla handlar om den cyniska privatdetektiven John Blacksad; en klassisk noir-doftande, hårdkokt katt med ett par liv kvar.

I det fiktiva, amerikanska 1950-tal där serien utspelar sig är rasism, kommunistskräck och korruption mer regel än undantag. Rasismen i synnerhet får sig en liten twist, då alla som lever i det här samhället är antropomorfiska djur. Den spanska studion Pendulo Studios har gett sig på att översätta den världen till tre dimensioner med Blacksad: Under the Skin.

Jobbet som kedjerökande, cynisk privatdetektiv är inte alltid en dans på rosor. Blacksad visste nog inte precis hur mycket stryk han skulle åka på när han svarade i telefonen den där dagen. Sonia Dunn, dotter till ägaren av ett boxningsgym, ber Blacksad undersöka omständigheterna kring hennes fars mystiska dödsfall. Vad som till en början verkar vara ett enkelt fall, blir snart väldigt komplext och involverar oväntade delar av samhället.

Med en schysst skrivmaskin kan man slå världen (eller en noshörning) med häpnad.
Med en schysst skrivmaskin kan man slå världen (eller en noshörning) med häpnad.

Blacksad: Under The Skin är tydligt inspirerat av andra spel i äventyrsgenren och utvecklarna har lånat stilgrepp och spelmekaniska idéer från bland annat Telltale Games när det kommer till kritan. Dessvärre har de kanske lånat med sig lite för mycket – inklusive buggar. Att komma fram till vad som hänt med Joe Dunn kräver en del undersökande, klurande och slutledningsdragande.

Genom att undersöka Joes gym, snacka med folk som kände honom börjar Blacksad få lite ledtrådar till vad som faktiskt hände. Ledtrådarna i sig kan pusslas ihop med andra – ett grepp vi känner igen från Frogwares Sherlock Holmes: Crimes and Punishments [8/10]. Bitvis känns dessa slutledningar lite otydliga, men det kan hänga ihop med delvis slarvig översättning.

Fråga mig inte hur den lilla vesslan Weekly ska orka med den där glassbägaren. Blacksads slutledningsförmåga kan inte heller svara på det.
Fråga mig inte hur den lilla vesslan Weekly ska orka med den där glassbägaren. Blacksads slutledningsförmåga kan inte heller svara på det.

I likhet med Telltales spel så verkar Pendulo glada i att introducera mer actionfokuserade ögonblick och även här gäller det att reagera kvickt med korrekta knapptryckningar. Tyvärr är dessa ibland lite otydliga, eller försvinner alldeles för fort. Det brukar ju sägas att en katt har nio liv, men Blacksad dog betydligt fler än nio gånger under de timmar jag fick agera dockspelare. 

Tyvärr fick Blacksad: Under the Skin en lite skakig lansering, med en extremt ostadig första version. Ett par patchar senare är det i väsentligt bättre spelbart skick, men under min genomspelning stötte jag ändå på ett par blåskärmar, ett par totala frysningar och buggar med ljud, dialog och texturer. 

Buggarna kombinerat med vissa designbeslut (oskippbara sekvenser till exempel) drar tyvärr ned helhetsintrycket rätt rejält, och det är lite trist. Blacksad: Under the Skin är ett oerhört charmigt spel med en tät, snygg detektiv-noir-handling och många schyssta twister i handlingen. De snygga miljöerna och jazzmusiken höjer stämningen rejält och det var mot slutet riktigt svårt att pausa spelet för att hitta lite sömn. Jag hade gärna sett fler spel i samma universum, men då helst utan buggar eller tekniska problem. 

3 kommentarer
  1. Alestes Alestes
    • Fredrik Johansson Fredrik Johansson
      • Alestes Alestes

Lämna ett svar till Alestes Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.