PSbloggens årslista 2022: Årets bottennapp

De flesta av PSbloggens årslistor fokuserar på positiva upplevelser, men såhär på värnlösa barns dag har det blivit dags att lägga lite fokus på spel och företeelser som gjort oss besvikna under året. Precis som att överraskas positivt bringar stor glädje så kan en negativ dito bjuda på allting från besvikelse till ilska och frustration.

Det har varit oväntat få spel som gjort oss så där omåttligt besvikna, så du får hålla till godo med en lite kortare lista än i de andra kategorierna.

6) PlayStation Plus Premium

Johan:
När Sony tillkännagav att de skulle satsa på retrospel och bakåtkompatibilitet i sin högsta nivå av PlayStation Plus blev jag lycklig, då det finns otroligt många spel i Sonys arkiv som förtjänar att kunna spelas även på nya konsoler. Redan efter två månader kändes det som att Sony gav upp på denna satsning, då de utlovade PlayStation- och PlayStation 2-titlarna har lyst med sin frånvaro. Istället får vi fler PS3-spel som går att streama från deras servrar. Om det hade gått att spela dessa lokalt istället hade jag kunnat acceptera utbudet, men som det är nu finns det inte många argument för Premium-nivån.

5) Babylon’s Fall [PS5]

Gladiatorerna redo?

Jesper:
Jag har inte spelat Babylon’s Fall men väljer ändå att ta med det då det har gjort en tämligen negativ och unik resa. Från ett hypat actionspel från PlatinumGames till ett flerspelarspel som service till nedlagda servrar ungefär sex månader efter släppet. Det finns inte många storspel som misslyckas så kapitalt att förutse vad sin potentiella publik efterfrågar.

4) Life is Strange Remastered Collection [PS4]

I Arcadia Falls är inte punken död.

Johan:
Jag blev lycklig när det tillkännagavs att nyversioner av ett par av mina absoluta favoritspel skulle släppas i samband med lanseringen av Life is Strange: True Colors. Efter ett par förseningar kom samlingen slutligen ut, och det visade sig vara något av det buggigaste jag har spelat de senaste två konsolgenerationerna. Även i skrivande stund är delar fullständigt trasiga, och det ser inte ut som att detta kommer att förändras.

3) Satsningen på NFT gaming

Jesper:
Hela NFT- och kryptovaluta-trenderna lyckades smitta eller lura delar av spelbranschen att hoppa på tåget. Både Square Enix och Ubisoft har uttalade strategier för att satsa på denna teknik. Utsikten för spelarna utges för att ge möjligheten att tjäna pengar på att spela och det lovas unika samlarobjekt som kan bytas eller säljas. Oftast är spelen knutna till en underliggande kryptovaluta och personligen tycker jag att hela upplägget osar pyramidspel. Jag hoppas verkligen att det här är en utdöende trend och att vi talar om en fluga.

2) Slutstriden i Warhammer 40,000: Shootas, Blood & Teef – SPOILERVARNING

Orkar de slåss med slutbossen?

Jonny:
Warhammer 40,000: Shootas, Blood & Teef (5/10) var ett helt okej spel, men som ensam spelare (av fyra möjliga) utvecklades striden mot slutbossen till ett test i frustration vars like det var längesen jag stötte på. Segern låg i att precisionsskjuta på två specifika punkter av en gigantisk robot, men det som fick mig att gnissla tänder var att jag samtidigt behövde jonglera ett konstant flöde av småfiender, bossens projektiler och mina egna vapen. En potentiellt episk strid blev istället 10 minuter av vattentrampande.

1) Den sunkiga spelbranschen

Johan:
Ännu ett år har gått och vi är fortfarande kvar i ungefär samma soppa av dåliga arbetsvillkor, sexuella trakasserier och ruttna förhållanden för minoriteter. Förändring sker på vissa håll på gräsrotsnivå i mindre studior, men i de större bolagen spenderas miljoner på att behålla status quo. Förändring kan, och ska, ske för att göra spelbranschen till ett hållbart karriärval. För alla.

Vad har gjort dig mest besviken under 2022?

Ett svar
  1. Alestes Alestes

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.