Recension: Nice Day for Fishing [PS5]

Världen Azerim är oftast full av hjältar som är ute och spöar upp monster, handlar drycker, rustning och får nya uppdrag av byborna i den lilla kuststaden Honeywood. I klassiskt maner pratar de knappast med byborna utan trycker sig frenetiskt förbi alla former av interaktioner eller dialoger. Men en vacker dag så försvinner hjältarna mystiskt, efter att först ha betett sig lite märkligt. Blev världen frånkopplad från Internet, eller har något annat märkligt hänt? 

Fiskaren Baelin som i normala fall bara glatt hälsar på äventyrarna och vars huvudsakliga kommentar om allt är att det är en bra dag att fiska känner plötsligt att något märkligt har hänt. Byborna reagerar också över att han plötsligt har en nivåsiffra ovanför sitt huvud, något som annars var exklusivt reserverat för äventyrarna. 

I samband med att hjältarna försvinner får Baelin i uppdrag från trollkarlen Baradun att försöka reda ut vad det är som har hänt och rädda Azerim från ondska. Hur det ska gå ihop med hans enda verkliga färdighet – att fiska – är till en början ett dilemma, men sakteligen tar han sig an uppdraget med bravur och lyckas hjälpa bybor som hamnat i olustiga situationer.

Nice Day for Fishing bygger på en serie sketcher, Epic NPC Man, från den nya zeeländska humorgruppen Viva La Dirt League, och många av rollfigurerna och världen känns igen från sketcherna. Bland annat då fiskaren Baelin, men även vitlöksodlaren Greg (som både i serien och spelet brukar agera utdelare av uppdrag) och ärkemagikern Baradun. Humorn känns helt klart igen från sketchserien, men tyvärr faller det hela lite platt då spelmekanikerna inte alltid lever upp till mina förväntningar.

Att basera ett episkt äventyr på en karaktär vars enda talang är stendumma one-liners och att vara hyfsad på fiska är ett modigt drag och visst kan det vara rofyllt att fiska i spel, det har ju både Dredge och Dave the Diver visat. Som tur är visar sig fiskandet vara rätt varierat och taktiskt i Nice Day for Fishing då jag kan fiska upp både fisk och andra värdefulla material som byborna gladeligen tar emot och betalar mig för.

Ju längre in i handlingen jag kommer, desto mer avancerade fiskespön och förmågor får Baelin. Från början kan jag knappt ens meta i en vattenpöl och frustrationen över att behöva vara oerhört precis i mina kast känns då och då irriterande, men senare i spelet har jag möjligheten att mer eller mindre kunna styra fiskekroken helt fritt, vilket gör att fiskandet alltid känns spännande.

Men självklart finns det mer att göra än att bara fiska. Honeywoods bybor, som tidigare varit beroende av hjältar för att utföra diverse småsysslor, behöver ju fortfarande hjälp, och eftersom Baelin är den enda nuvarande hjälten så faller det på hans axlar att hämta vitlök, virke och hjälpa till med att bygga upp den lilla byn.

Jag gillar verkligen den grafiska stilen, karaktärerna och humorn som Nice Day for Fishing bjuder på, jag hade dock önskat att det kunde bjuda på lite mer variation och lite mindre onödigt springande fram och tillbaks, men med tanke på att inramningen försöker parodisera klassiska fantasyspel och MMO-spel så känns det ändå passande att själv sitta där och hamra förbi stundtals styltig dialog och utföra meningslösa sidouppdrag.