Recension: Moss: The Forgotten Relic [PS5]

Det var väldigt länge sedan jag spelade ett VR-spel nu. När jag ser tillbaka på alla titlar som jag har upplevt, är det en sak som slår mig och det är att själva upplevelsen av att vara helt inne i världen som slår allra högst. Miljöerna behöver inte vara ultra-realistiska för att jag ska känna mig helt omsluten av dem. Moss (9/10) och Moss: Book II (8/10) levererade två magiska äventyr som stod ut med sina otroligt vackra miljöer som gick att uppleva både till det första headsetet men även till PlayStation VR2 för tre år sedan.

Nu har en omarbetad version släppts, och den kräver inte att du dammar av och tar på dig ditt VR-headset, utan går att spela på din vanliga TV. Åtta år efter att jag först lärde känna den tappra musen Quill, får jag återigen uppleva hennes äventyr i denna utgåva som inkluderar båda spelen samt extramaterialet Twillight Garden.

Båda spelen kretsar kring vår kvinnliga protagonist och hennes kamp mot ondskan. Hoppet till PlayStation 5 från VR-grafiken känns omsorgsfullt uppgraderat och jag reagerar inte nämnvärt kring att titeln snart har tio år på nacken. Miljöerna känns fortfarande lummiga, spännande och mystiska. Själva berättelsen levereras dels via en magisk bok som låter oss ta del av historiken och dels av en berättarröst under spelets aktiva delar.

Om du inte har spelat något av Moss-spelen tidigare, kretsar själva spelmekaniken kring att du, i form av en åskådare, både styr Quill men också har möjlighet att interagera med världen. Du kan stoppa fiender, styra dem, påverka delar av miljöerna och så vidare. I senare delen av titlarna krävs det att du gör båda sakerna samtidigt, vilket till viss del kan kännas en smula utmanande. Dock aldrig så pass utmanande att någon del i spelet blir svårt eller oöverkomligt.

Det som jag verkligen föll för i de båda originalspelen, var den där känslan av att vilja utforska nivåerna genom att vända och vrida på huvudet för att se så mycket som möjligt med mitt VR-headset. Den känslan är av naturliga skäl borta nu och jag måste säga att jag saknar upplägget. Som lök på laxen, går det inte heller att styra kameran på något sätt utan jag måste lita till de fasta vinklarna som spelet har bestämt. Upplevelsen blir därför väldigt mycket mer åt det tvådimensionella hållet.

Den låsta kameran visar sig även påverka möjligheten att spela eftersom jag inte längre har någon möjlighet att bedöma hur jag ska hoppa och vart jag bör landa i de segment som kräver detta, något som resulterar i väldigt många onödiga missar och dödsfall för lilla Quill. I den första delen är detta till och med såpass påträngande att jag börjar tappa tålamodet med spelet.

I Book II blir upplevelsen något bättre, även om jag återigen saknar känslan av att vara på plats i själva spelet. Här får jag och Quill dessutom fler möjligheter att förändra miljöerna, vilket gör att jag snabbt glömmer bort mina många episoder av irritation som jag upplevde i första delen.

Trots upputsad grafik och ett robust och mysigt källmaterial från PlayStation VR-eran blir tyvärr inte Moss: The Forgotten Relic något som når upp till originalverken. Istället framträder enkelheten i strider och de avskalade pussel-elementen som alldeles för slätstrukna. Moss gör sig mycket bättre som ett äventyr i den virtuella verkligheten istället för på TV-skärmen.