Recension: Kusan: City of Wolves [PS5]

När jag först hörde talas om Kusan: City of Wolves beskrevs det som ”Hotline Miami men med anime-djur”, vilket väckte min nyfikenhet. Det visar sig nu att denna beskrivning stämmer alldeles utmärkt och att spelet i sig även det är just utmärkt.

I en dystopisk (vad annars?) framtid möter jag Jin, en krigsveteran med rejäl post-traumatisk stress, och en arm som har gått förlorad och istället är ersatt av en mekanisk ersättare. Denna mekaniska arm är inte bara en fullgott komplement till Jins gamla arm, den är dessutom stark nog att slå genom väggar, använda dörrar som projektiler och förvandla fiender till slarvsylta med ett enda slag.

Dessa egenskaper kommer väl till pass när Jin omedelbart i spelet dras in i en mystisk konspiration där ondskefulla forskare, hemliga agenter och barn med märkliga förmågor vävs samman i en noir-doftande, futuristisk thriller. Jin måste använda nävar, knivar och skjutvapen för att rädda en ung flicka som har kidnappats.

Kusan: City of Wolves bär sina inspirationer med stolthet och det är omedelbart klart att Hotline Miami som är den tydligaste källan till Kusans spelupplägg. Vid första anblick kan det rentav vara svårt att skilja spelen åt då båda spelas i fågelperspektiv och liknar en klassisk tvåspaksskjutare där jag styr karaktären med vänster styrspak och siktar med den högra. En träff från fienden är tillräckligt för att Jin ska falla och det går snabbt att starta ett nytt ”varv”. För att komma vidare behöver jag rensa varje utrymme på fiender för att därefter upprepa bedriften på nästa nivå.

Inte helt oväntat är detta lättare sagt än gjort och Kusan bjuder på snarlik utmaning som Hotline Miami, så räkna med flertalet dödsfall på varje nivå innan du får till den perfekta våldsbaletten. Till sin hjälp har Jin inte bara sin näve utan även knivar och diverse skjutvapen som blir tillgängliga genom spelets gång. Olika vapen fungerar bättre eller sämre beroende på vilken fiende Jin möter och de flesta kan dessutom uppgraderas med en rad olika funktioner som måste installeras i ett pusslande som påminner om Resident Evil och det ständiga flyttandet på saker som karaktärerna bär med sig där.

Det är otroligt tillfredsställande att få till en bra runda genom ett rum och lika frustrerande när jag kort därefter stupar i det första rummet åtskilliga gånger. Sällan kan jag skylla på spelet men det förekommer stunder där jag känner att kontrollen inte är fullt så rapp som jag hade önskat. Om jag återigen jämför med Hotline Miami kan Kusan kännas en smula stelt och inte fullt lika responsivt, vilket inte förstör upplevelsen men likväl drar ned helhetsintrycket en aning.

För att väga upp har vi ett oväntat välskrivet narrativ som presenteras med en blandning av anime- och serietidningsinspirerade sekvenser. Stundtals kan det vara lite svårt att hänga med i svängarna men överlag är berättelsen klart mer intressant än jag någonsin kunnat tänka mig på förhand.

Om du är ett fan av spel som Hotline Miami har du förmodligen redan kollat närmare på Kusan: City of Wolves men om du skulle ha missat det råder jag dig att åtgärda detta så snart som möjligt.