Förhandstest: Persona 4 Revival

Persona 4 är ett spel som förmodligen alltid kommer att vara ganska speciellt. Kombinationen av det starka karaktärsgalleriet, den medryckande berättelsen och inte minst det fantastiska soundtracket gjorde Persona 4 Golden till ett spel som i princip aldrig lämnade min PlayStation Vita. Det är ett spel som träffade mig vid precis rätt tidpunkt, på ett vis som få andra spel har gjort.

När jag fick möjligheten att testa nyversionen av spelet på Gamescom fanns det ju inga tvivel, för jag ville se med egna ögon vad Atlus har gjort för att putsa denna redan skinande diamant.

Jag kan börja med att poängtera det uppenbara. Att lyckas genomföra en vettig demonstration av ett spel som ligger på runt 70-80 timmar inom ramen av knappt en timme är snudd på omöjligt, men jag kan däremot säga att denna demo var betydligt bättre upplagd än vad jag fick spela av Metaphor: ReFantazio på Gamescom för två år sedan. De hade delat upp demon i tre olika sektioner. En som demonstrerade de uppdaterade berättelsesekvenserna, en som hanterade dungeons och slutligen en sektion där jag fick fria tyglar att springa runt i staden.

Berättelsedelen var ganska tidigt i spelet när vår protagonist för första gången väcker liv i sina Persona-krafter, och det är tydligt att de har lagt mycket krut på att uppdatera dessa dramatiska sekvenser. Helt nya mellansekvenser visar upp mer detaljrikedom och skapar mer inlevelse i berättelsen, samtidigt som de håller sig trogna till tonen i originalet, och de har till och med kompletterat soundtracket med en del nya spår. Gamla favoriter finns dock fortfarande kvar, så oroa dig inte för detta!

De nya röstskådisarna gör också ett bra jobb från sekvenserna jag fick spela igenom, och det tog inte lång tid innan jag slutade lägga märke till att det är en annan röst som kommer från dessa bekanta karaktärer. Och det är verkligen ett gott betyg med tanke på den stjärnuppställning som stod för rösterna i Persona 4 och Persona 4 Golden.

När det kommer till dungeons finns det en del nya mekaniker som kompletterar spelupplevelsen på ett positivt sätt. En sak som jag tyckte var extra välkommen är att det nu finns en blockeringsfunktion innan du startar en strid, så om du svingar efter en fiende och missar blir det inte alltid en garanterad fördel för fienderna. Om du lyckas blockera fienden blir de paralyserade någon sekund och lämnar fönstret öppet för en ny attack för att starta striden med fördelen på din sida.

De har även implementerat favoriter från Persona 3 Reload och Persona 5, som exempelvis Baton Pass, där du kan ändra turordningsföljden i attackerna för att utnyttja svagheter hos fienderna för ett extra övertag. Det finns dessutom ett helt nytt läge som kallas Prime Time. Under striderna laddar du upp en mätare för varje framgångsrik attack, och när denna maxas ut kan du aktivera detta läge som ger dig tre fria attacker på raken som varken kostar SP eller HP. Det är en riktig stark förmåga som med fördel kan användas mot tuffa bossar eller om du har lyckats måla in dig i ett hörn med låg hälsa.

När jag var klar med demon kände jag bara att jag ville sitta kvar och köra ett varv till. Även om många saker i det visuella och spelmekaniska är förändrade tycker jag att den kärna som gör spelet så speciellt fortfarande är intakt. Det finns fortfarande lite frågetecken om hur de kommer att hantera de lite mer problematiska delarna av originalet, med homofobi och dylikt, och det skulle vara bra om de faktiskt tog tag i detta när de ändå gör en så här omfattande nyversion. Redan den 17 februari får vi veta mer om spelet, men jag kan säga redan nu att det gjorde ett stort intryck på mig under den relativt korta period jag fick testa det.