Förhandstest: Elta: Defy All Gods

Nu när vi har lite distans till årets Gamescom finns det fortfarande en del spel som visades upp på Opening Night Live som jag aldrig fick möjlighet att kika närmare på under mässan. Ett av dessa spel som stack ut lite extra för mig är Elta: Defy All Gods, som demonstrerades med en ganska dramatisk trailer som gav mersmak.

Den enda kritik jag hade var att det kanske var lite snålt med konkreta spelsekvenser, men detta har nu utvecklarna åtgärdat. Jag har nämligen fått möjlighet att testa en knapp timme av spelet i demoversion på PC, och den bjöd faktiskt på en del överraskningar som jag inte förväntade mig.

Upplägget i berättelsen är att du tillhör ett folkslag som har försatts i exil efter ett långdraget och blodigt krig, där de till slut tvingades lämna sin hemplanet. De har sedan dess drivit runt i rymden för att omgruppera och återta sitt hem, och för att kunna göra detta behöver de hjälp från guden Eltaliel. När de slutligen finner denna gud skickar de sin utvalda krigare för att rekrytera den och påbörja kampen för sitt förlorade hem.

I början av demon kändes spelet som ett relativt standardmässigt actionrollspel i tredjeperson. Fokus ligger på närstrider, och det finns inte så mycket nyans i interaktionerna utöver att hamra på attackknappen. Sakta men säkert lägger spelet på fler lager, som exempelvis tajmade undanmanövrar för att få in kraftfulla kontringar, men det som får striderna att vakna till liv är systemet för specialattacker. När du attackerar fiender börjar du fylla en mätare som gör dessa förmågor tillgängliga, men det kräver också att du hela tiden är offensiv. Så fort du backar undan eller är defensiv sjunker mätaren igen, vilket skapar en intressant balansgång mellan risk och belöning.

Dessa specialattacker kan även modifieras med föremål du hittar i omgivningen, där du exempelvis kan förstärka en attack med en eldeffekt i utbyte mot att den kräver mer av mätaren för att kunna använda den. Det fanns inte alltför många av dessa variationer i demon, men om det finns ett rikligt utbud av dem i det fulla spelet kan det finnas potential för intressanta kombinationer.

En av de större överraskningarna som demon bjöd på var hur pass mycket inspiration som har lånats från Metroid Prime. Det finns både en scanner-funktion som starkt påminner om Prime-spelen, och även själva kartan har snarlik design. Utöver detta finns det massor av små gömda skrymslen och vrår i nivån där jag kan hitta uppgraderingar och bonusprylar, och de kräver ofta någon form av uppgradering för att nå.

Det är här guden Eltaliel kommer in, eller Elta som den lilla draken blir känd som ganska fort. Elta har tappat många av sina krafter och förmågor, men i takt med dina framsteg dyker de upp igen och hjälper dig både i strider och att ta dig fram genom nivåerna. Du får exempelvis snabbt en änterhake som du kan fästa vid energipunkter för att svinga dig fram, men den kan även användas för att hugga tag i fienders sköldar för att göra det enklare att träffa dem.

Sakta men säkert växer spelet ut till något som känns verkligen spännande, i synnerhet i jämförelse med vad du hade tillgång till från början. Demon slutar med en ganska underhållande bossfajt där jag verkligen behöver använda alla de nya färdigheterna jag har samlat på mig, och det lämnar mig verkligen med en känsla av att vilja ha mer. Mycket kommer förstås att hänga på hur mycket variation och karaktärsutveckling som den slutgiltiga produkten kommer att erbjuda, men det finns minst sagt anledning att hålla Elta: Defy All Gods på radarn framöver.

Det finns inget fast släppdatum än, men planen är att det ska dyka upp under första kvartalet i 2027. Demoversionen jag har spelat kommer även att släppas publikt den 1 oktober, och jag rekommenderar varmt att du kikar närmare på denna.