Veckans fråga: Vilken är din bästa engångs-spelupplevelse?

Ofta är anledningen att en stark förstagångsupplevelse inte upprepas, att den är negativ. Du chansade på en konstig maträtt som slutade i ett långt toalettbesök, du åkte linbana som fastnade några timmar, du gick på fotboll under ett derby som spårade ur. Men ibland har man en fantastisk positiv upplevelse som sätter sig djupt i minnet men som man av någon anledning aldrig återskapat.

Veckans fråga handlar om dessa spelupplevelser; de som var fantastiska eller utmärkte sig starkt på något annat sätt, men som du aldrig återvände till.

Anton minns natten innan NHL-slutspelet

Bild på NFL BlLitz 2000

Så här långt kom vi aldrig, men vi hade väldigt kul på vägen.

Jag och några vänner skulle nattvaka in en match i NHL-slutspelet 2000. För att hålla oss vakna framåt två-snåret när matchen började, satt vi uppe och spelade tv-spel. Av någon anledning föll valet av spel på NFL Blitz 2000, varför vi inte spelade hockey kan jag inte svara på. Spelkvaliteten var inte den högsta på grund av ökad trötthet och alkoholintag. Det viktigaste var att tackla så mycket och så hårt som möjligt, snarare än att göra snygga spel.

Jag minns inte om vi lyckades göra några poäng på varandra. Istället lade vi all vår energi på att sätta in extra fulslag på liggande spelare och att snacka skit om varandras oförmåga. Det stående minnet var dock att vi hade enormt roligt. Efter att kvällen var över och jag vandrade hem i en tidig sommarnatt tänkte jag att ”det här borde vi göra om”, men så blev inte fallet och till idag har jag inte spelat NFL Blitz 2000 igen.

Martin kommer aldrig att träffa Ellie igen

Alltid sida vid sida, för alltid tillsammans. Som far och dotter...

Alltid sida vid sida, för alltid tillsammans. Som far och dotter…

Så fort jag läste titeln på detta inlägg, stod allt klart för mig. Jag måste skriva om spelet som jag helt enkelt inte kan få för mig att spela igen. Efter en lång resa genom en sönderfallen nation där de zombieliknande varelsernas lust att döda endast överträffades av de överlevande människorna, kände jag att jag hade fått nog.

Jag menar såklart The Last of Us, och den postapokalyptiska framtiden levererad av Naughty Dog. Spelet hade så mycket känslor att jag fortfarande har lite svårt att ens närma mig tanken att spela det igen. Jag vet visserligen inte om det var de adrenalinframkallande smygsekvenserna eller den slitna mänsklighetens öde som fick mig att känna att jag inte orkade en gång till. Men jag orkar inte en gång till, och då är detta ändå ett av de bästa spel jag någonsin spelat!

Jesper tänker ofta tillbaka på Xenogears

Fei och Rico slåss för sina liv

Fei och Rico slåss för sina liv

Det är sent 90-tal, och SquareSoft har slagit igenom rejält i Europa med Final Fantasy VII. Mitt intresse för japanska rollspel har väckts till den milda grad att jag moddat min PlayStation för att kunna importera spelen när de släpps i USA. I väntan på nästa Final Fantasy slukade jag allt från SquareSoft med hull och hår. Brave Fencer Musashi, Parasite Eve och inte minst Xenogears. Det tunga rollspelet med religiösa undertoner och komplex berättelse gjorde mig helt besatt, och än idag tycker jag Xenogears är bättre än Final Fantasy VII.

Anledningen till att jag kallar det min unika engångsupplevelse är för att jag inte vågar utmana mina minnen och spela om det, ifall jag inte skulle älska det lika mycket längre. Än idag innehar spelet mitt rekord för den längsta konsolsessionen. Det var en januarisöndag 1999 då jag var singel och saknade planer för dagen. Direkt när jag vaknade runt 8-snåret satte jag mig tillrätta i min fåtölj och började spela. Ungefär åtta timmar senare, vid fyratiden kurrade min mage så ljudligt att min inlevelse bröts. Det blev några snabba mackor och en kopp kaffe innan jag satte mig igen och spelade sju timmar till.

Jag var oerhört pepp när den andliga uppföljaren Xenosaga släpptes på PlayStation 2, men jag fastnade inte alls och tror aldrig att jag kommer att få uppleva känslan jag fick med Fei, Citan, Bart och alla andra huvudpersoner med sina unika mechar och tunga saga.

Vilken är din bästa engångs-upplevelse i spelvärlden?

Kommentera