Min hatkärlek till Uncharted-serien

Som en sann troféjägare i PlayStations värld har jag tvingat mig igenom många dåliga, mängder med halvbra och en hel del underbara spel. Uncharted-serien tillhör såklart den sistnämnda kategorin men det finns ändå tillfällen då jag faktiskt har undrat om det är värt all ångest för att få den skinande platinumtrofén i alla Nathan Drake’s äventyr.

I detta korta inlägg tänkte jag lista de tre värsta upplevelserna jag har haft i de fyra Uncharted-spelen som finns på marknaden idag. Tre händelser eller nivåer som har fått mig att slå handkontrollen i pannan, skrika i en kudde och faktiskt vilja bryta sönder min PlayStation Vita med bara nävarna.

3. Eldskallarna i Uncharted 3: Drake’s Deception

Oj, vad jag hatar er precis just här!

Oj, vad jag hatar er precis just här!

Jo jag vet, varje spel i serien måste ha sina monster eller demoner. Visst fanns det läskiga varelser i de första spelen men de här rackarna tar priset varje gång. I min första genomspelning blev jag lite skrämd av dem men det rena hatet blommade inte upp förrän när jag närmade mig slutet av min runda på den högsta svårighetsgraden. Oj vad jag svor över de övermäktiga, fega, teleporterande asen som alltid lyckades nå mig från ställen där jag inte såg dem eller var helt oförberedd på att möta dem. Det blev ett otal försök innan jag äntligen lyckades ta mig vidare mot slutet; den sista QTE-striden där jag fick gissa mig till vilka knappar som skulle användas. Jag längtar redan tillbaka…

2. Djungelgläntan i Uncharted: Drake’s Fortune där flygplanet kraschat

Precis just här. Innan första skottet avlossats är min puls på topp!

Precis just här. Innan första skottet avlossats är min puls på topp!

Inget får min puls att stegra sig på samma sätt som när jag nu i genomspelningen av Uncharted: Drake’s Fortune på PlayStation 4 närmar mig platsen där flygplanet har kraschat. Jag har startat direkt med att spela på den svåraste nivån och jag vet att jag har ett rent helvete framför mig när jag väl hoppar ned med Drake i gläntan. Jag vet att jag tillbringade ett antal kvällar med att försöka överleva detta brutala påhopp av fiender som verkar komma ut ur varenda buske. Det finns inget bra ställe att gömma sig heller, utan det enda som gäller är vaksamhet, pricksäkerhet och en stor portion tur. Jag längtar inte tillbaka…

1. De slumpmässiga medaljerna i Uncharted: Golden Abyss

Svarta marknaden har hjälpt mig så mycket...

Svarta marknaden har hjälpt mig så mycket…

Gör vi ett spel till en bärbar konsol, då måste vi ju stoppa in funktioner för presenterna via ”Near”. Varför inte skapa en trofé där spelarna kan byta med varandra lite slumpmässigt? Det måste ju vara roligt, tänk så många troféjägare som kommer att börja använda tjänsten.

Jag misstänker att ovanstående var något som diskuterades hos utvecklaren Bend Studios när de höll på att färdigställa Uncharted: Golden Abyss. Efter att ha försökt mig på den svarta marknaden som skulle vara sättet att utbyta de speciella medaljer (självklart måste man hitta allihop för den sista trofén), gav jag upp. Istället genomled jag de specifika nivåer där medaljerna slumpmässigt tappas av fiender. Jag spelade samma nivåer om och om igen i något som kändes som en evighet. Mot slutet hatade jag mig själv mer än jag hatade de som kläckt idén från första början.

Snart står Uncharted 4: A Thief’s End för dörren och visst ser jag fram emot det. Frågan är dock om jag kan väcka liv i Nathan Drake’s troféspöken ännu en gång…

Ett svar
  1. Macce_1

Kommentera