Recension: Valkyria Chronicles 4 [PS4]

Ett av mina första spel till PlayStation 3 var Valkyria Chronicles. Den träffsäkra blandningen av strategibaserade eldstrider och en djup berättelse om motståndsrörelsens modiga soldater fängslade mig verkligen.

Nu återvänder SEGA till det Europeiska kriget med en ny saga om kamratskap, kulspruteeld och överlevnad i Valkyria Chronicles 4.

I denna fjärde del råder ett stort krig mellan västra och östra Europa, där det tyranniska Imperiet skördar liv och erövrar land efter land för att härska över hela världsdelen. Men motståndsrörelsen i väst tänker inte låta detta horribla öde ske, istället påbörjar de Operation Northern Cross med flera plutoner för att krossa Imperiet och därmed återställa freden. Spelet fokuserar på patrull E och främst deras befäl Claude, som har en unik förmåga att upptäcka fara när vinden förändras.

Raz är impulsiv och skjutgalen, men han är en lojal soldat och en vän att räkna med.

Jag är glad att den förtjusande tecknade stilen från originalet kvarstår, eftersom den inte bara bidrar till varmt intryck men också visar karaktärernas starka personligheter. Claudes patrull består av några av hans barndomsvänner och ju längre berättelsen pågår, desto mer älskar jag dessa underbara individer. Det är fascinerande att se soldaterna växa i berättelsedelarna, och det bjuds på charmig komedi och hjärtkrossande tragedier. Vissa personer har starka band till varandra och ibland kan jag förstärka dessa relationer genom att genomföra sidokapitel, såvida de fortfarande är vid liv.

I varje kapitel finns minst en strid där jag måste leda min patrull till seger. Här gäller det inte att bara rusa fram och hoppas på det bästa, då förlusten med säkerhet är ett faktum. Jag måste tänka strategiskt, välja soldater klokt och placera dem på rätt plats för att oskadliggöra motståndarna. Jag behöver också lära mig mina krigares olika egenskaper, vilket går ganska fort eftersom mina minnen från originalet kommer tillbaka stundvis. En stormsoldats maskingevär fungerar utmärkt i närstrider, medan de krigare som kallas Lancers kan skada stridsvagnar med sina raketer.

Striderna är spännande och ibland kan de bli riktigt långvariga. Jag har fått kämpa mot envist, hårt motstånd med flera kontringar. En felbedömning kan få en soldat bli nedskjuten och hen måste bli räddad från fältet innan soldaten förblöder. Men när jag lyckas klara av operationen efter en timmes intensiv kamp, uppstår ett enormt glädjerus.

Jag kan träna upp min patrull i högkvarteret med de erfarenhetspoäng vi vinner från striderna eller övningsdelarna Skirmishes, genom att prata med patrulledaren Minerva. I detta läge kan trupperna lära sig nya förmågor som kommer väl till pass i kritiska situationer. Med intjänade pengar går det utmärkt att uppgradera kläder, vapen och köpa komponenter till stridsvagnen. Fast nya delar till stridsvagnen tar stort utrymme och det kan bli knivigt att placera en sköld på rätt plats.

Med tungt bagage, så är det inte underligt att Rileys rörelseförmåga är långsam.

Valkyria Chronicles 4 är en fantastisk uppföljare och är likt originalet magiskt trollbindande. Spelutvecklarna levererar en annorlunda berättelse tillsammans med ett förtjusande karaktärersgalleri, placerat i ett alternativt, men ändå bekant världskrig och lyckas pricka helt rätt igen. Spelet väcker olika känslor i mig men det är mestadels omtänksam kärlek till mina soldater som sätter sina liv på spel mot ett tyranniskt rike. Tack SEGA, för att ni leker med mina känslor ytterligare en gång.

Älskade du Valkyria Chronicles Remastered (9/10) så kommer sannolikt denna fjärde del få ditt hjärta att slå flera extra slag.

Ett svar
  1. Thomas Thomas

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.