Recension: Unravel [PS4]

Coldwood Interactive är de svenska utvecklarna bakom det mycket vackra och omtalade Unravel som erbjuder en väldigt intressant värld att uppleva. Protagonisten är den röda garndockan Yarny; en söt och intressant liten filur som varken kan simma, slåss, ducka eller hoppa så värst långt. Livet är inte enkelt för den ömtåliga lilla varelsen men det visar sig att vi tillsammans kommer att väcka upp starka känslor och minnen.

Eftersom han är så liten, betyder en vandring ute i trädgården ett helt äventyr för Yarny; att ta sig förbi vattenpölar och småkullar blir en riskabel vandring över träsk och farliga dalar. Tråden han är gjord av nystas dessutom upp ju för varje steg som tas och därför är det viktigt att hitta nytt garn för att han inte ska fastna. Garnet spelar även en stor roll då det bland annat används för att svinga runt i träden som Spindelmannen, eller att bygga broar för studshjälp. Garnet fyller en viktig funktion i Yarnys liv – det är egentligen den enda egenskapen han har.

Kanske inte riktigt som en lina mellan World Trade Center för oss, men för Yarny...

Kanske inte riktigt som en lina mellan World Trade Center för oss, men för Yarny…

Yarnys uppgift är att samla minnen i en gammal fotobok och äventyret börjar i ett hus på landet som tillhör en äldre dam. Via fotoramar runt om i huset beger han sig in i människornas stora värld, sökandes efter förlorade minnen från tiden fotona tagits – det är förbluffande vackert.

Du som vuxit upp i Sverige kommer verkligen att känna dig hemma med alla klassiska vägskyltar, virkade citat-tavlor och kuddar som finns överallt. Grafiken kan jämföras med Little Big Planet-serien, men är mycket mer stilren och verklighetstrogen. De olika miljöerna skiftar vackert mellan årstiderna men du behöver också guida Yarny genom förorenade arbetsplatser som är ytterst farliga för den lilla garnhjälten.

Med en lagom mängd tankekraft, kommer du att se till att den lilla hjälten löser de pussel och utmaningar ni ställs inför. Jag upplevde visserligen att vissa pussel var riktigt krångliga att lista ut men stoltheten när jag klarade dessa, var mycket belönande. Svårighetsgraden överlag i spelet är något som jag reflekterar över; jag tycker faktiskt att det var alldeles för enkelt. Jag hade gärna sett lite djupare och svårare pussel ju längre jag kom i spelet. Tyvärr kändes det som att utmaningen slutade stegra och att jag gick rakt igenom spelet utan vidare tankekraft till slut.

Det kan inte vara lätt för en liten garndocka i vildmarken när kylan tar över.

Det kan inte vara lätt för en liten garndocka i vildmarken när kylan tar över.

Jag upplevde att berättelsen var lite svår att förstå sig på i början, men det ligger en fin tanke bakom konceptet. Spelet bjuder på mycket kärlek och en djupare mening som får nostalgin att flöda från min barndom då jag var på utflykter och drack varm choklad ur plastmuggar med skolan eller familjen. Långt bortglömda minnen kommer tillbaka som en varm mysig filt och omfamnar mig när jag svingar mig fram över landskapet bland trädtopparna. Det är som att jag befinner mig i mitt undermedvetna och det är där jag hämtar tillbaka dessa minnen till mitt medvetna igen. Yarny är figuren som hjälper mig minnas och uppskatta min uppväxt på något vis. Efter att ha spelat klart Unravel, var jag förbluffad över att jag kunde känna en sådan koppling till ett spel. En verklig koppling.

Han klarade det! En minnes-symbol är funnen!

Han klarade det! En minnessymbol är funnen!

Unravel är ett mycket vackert spel som innehåller vackra miljöer och ett bra grundkoncept. Grafiken tilltalar mig på ett sätt som väldigt få spel har lyckats med men jag hade önskat lite mer baktanke bakom hindrena längre i spelet. Lilla Yarny kommer dock alltid vara fastsurrad runt mitt hjärta, som ett tack för de fina minnena han gav tillbaka.

2 kommentarer
  1. Martin Svennberg Martin Svennberg
    • David Söhr David

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.