Recension: Trüberbrook [PS4]

En tidig morgon i den lilla sömniga staden Trüberbrook anländer en besökare från Amerika. Den unge forskaren Hans Tannhauser vann en resa till den idylliska byn någonstans mitt i Tyskland i ett lotteri. En resa till en avlägsen by känns som den perfekta tillflyktsorten för att bota lite akademisk skrivkramp, med frisk luft, lite skog och hemlagad tysk mat!

Det visar sig snabbt att Hans har anlänt utanför den normala turistsäsongen, så den sömniga byn är nästan helt tom på folk och de bybor han möter på är alla lite besynnerliga. Tankarna på att i lugn och ro arbeta på examensarbetet får dock läggas på hyllan rätt fort – redan första dagen blir Hans bestulen på sina anteckningar. Byborna är dock hjälpsamma i jakten på personen som har lagt vantarna på dem, men de vill såklart ha lite hjälp i sin tur.

Sakta men säkert börjar Hans lära sig mer om Trüberbrook, vad som hänt där och vem som stulit hans anteckningar. En hel del klurande behövs för att hjälpa byborna med sina små problem och i klassiskt äventyrsspelsmaner är lösningarna ibland lika ologiska som frustrerande. Det märks att utvecklarna bakom Trüberbrook älskar gamla äventyrsspel, och vissa av pusslen är nästan i LucasArts-nivå av knepighet.

Till en början faller jag pladask för den rustika, tyska charmen i miljöerna och karaktärerna. Sakta men säkert försvinner dock lystern en aning på grund av för långtråkiga pussel med mycket fram-och-tillbakaspringande kombinerat med otymplig kontroll. Att jag först lagom till de sista akterna får tag på en karta som låter mig snabbresa mellan det fåtal miljöer spelet erbjuder är en klen tröst, när jag nyligen har varit tvungen att vallfärda mellan tre olika punkter för att jag glömde ett litet föremål.

Miljöerna och karaktärerna är dock väldigt charmigt skapade. Utvecklarna har nämligen byggt skalenliga modeller och 3d-scannat in dessa i spelet, vilket ger en intressant, unik visuell stil som gör mycket för att förmedla stämning och miljö. Handlingen är också bitvis riktigt intressant och inspirerad av lite mörkare verk som Twin Peaks.

Om utvecklarna lär sig lite av sina misstag kommer jag definitivt köpa deras nästa spel, men det är lite svårt att helhjärtat rekommendera Trüberbrook, hur mycket jag än skulle vilja. Det finns ett par irritationsmoment, men har du tålamod med stundvis klumpig styrning, bitvis ologiska pussel och aningen för mycket repetitivt resande kan Trüberbrook erbjuda ett par timmars skön semester till en lantlig tysk landsort och småmysigt mysterielösande.