Recension: StarDrone VR [PSVR]

Spelstudion Beatshapers har under sina år som utvecklare inte direkt överöst PlayStation-spelare med kvalitetsupplevelser. Med den snubblande zombieslaktaren Z-Run (3/10) och tvåspaksskjutaren #killallzombies (4/10) i bagaget visar de dock på ett intresse att bredda sig inom spelstilarna, även om resultaten inte alltid är så värst bra. Med StarDrone VR, återvänder de dock till rötterna och återanvänder receptet som gav dem ganska stor framgång i början av 2010-talet i och med lanseringen av StarDrone och StarDrone Extreme.

Konceptet i denna nytappning är, liksom föregångarna, att försöka manövrera ett rymdskepp runt lömska banor med hjälp av centrifugalkraft och en bra förmåga att sikta väl. Upplägget kan liknas med en blandning av Angry Birds och flipperspel, två spelstilar som har tilltalat mig om och om igen.

Möjligheten till överblick är påtalande stor i VR

Möjligheten till överblick är påtalande stor i VR

De första nivåerna utgör spelets introduktion till mekaniken, som i senare skede ska spela en väsentlig del. Jag lär mig att sikta mot de mål jag har eller banorna som mitt skepp måste följa för att nå målet. Ibland behöver jag bara ta mig till mållinjen medan andra nivåer kräver att jag måste samla alla stjärnor som finns utplacerade på spelplanen.

Efter bara några minuters spelande, förstår jag tanken bakom att applicera VR-läget som spelet levereras i. Precis som i mina upplevelser med det magnifika Pinball FX2 VR (9/10), slår det mig hur viktigt det är att snabbt skapa sig en överblick över en nivå genom att vrida på huvudet snarare än att styra en kamera med spakarna på en DualShock 4.

Det dröjer nämligen inte speciellt länge innan banorna i StarDrone VR blir så stora att det är omöjligt att skapa sig en överblick genom att titta på en statisk skärm. Innan jag avfyrar mitt rymdskepp, har jag stor nytta av att snabbt se mig omkring i den enorma spelvärlden för att skapa mig en uppfattning om vart jag ska ta mig.

Måste. Samla. Alla. Stjärnor.

Måste. Samla. Alla. Stjärnor.

Nivåerna bygger sakta men säkert upp komplexitet och ökar svårighetsgraden bit för bit. Även sättet att spela spelet varieras friskt; jag slängs mellan stora ytor att utforska och små, trånga nivåer där tajming är av stor vikt och varje felaktig manöver kan kosta mig livet. Nya mekaniker introduceras och när jag närmar mig spelets mittpunkt behöver jag leta nycklar, samla nivåfragment och använda banornas utkanter för att studsa mig fram till seger.

Vid en första anblick av skärmdumparna från spelet, kan det te sig onödigt att klistra på ett VR-läge, men faktum är att Beatshapers lyckas ta serien till nya höjder bara genom att ge mig en bättre överblick av nivåerna. Formatet passar dessutom alldeles utmärkt då det är helt fritt att antingen köra en maratonsession på flera timmar för att bättra på poängen, eller att bara ge den där svåra nivån ett enda försök till.

Med sitt låga pris tycker jag att det passar perfekt i samlingen av PlayStation VR-spel för dig som uppskattar Angry Birds eller flipperspel och är ute efter en strategisk, men ändå fartfylld upplevelse.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.