Recension: NHL 18 [PS4]

Varje år när september börjar närma sig känner nog alla hockeyfans, precis som jag, att det långa sommaruppehållet börjar bli olidligt. Då kommer ju lyckligtvis Electronic Arts ut med sitt årliga NHL-spel, för att göra längtan efter en ny hockeysäsong lite enklare att hantera.

NHL 18 är här, och på omslaget får vi se ligans nya fixstjärna, nämligen den omöjligt talangfulle kanadensaren Connor McDavid. Men finns det tillräckligt mycket nytt i årets upplaga av NHL-serien för att mäta sig med honom?

Efter en väldigt skakig start på denna konsolgeneration har NHL-spelen sakta men säkert hämtat sig igen, och har infört välbehövliga förbättringar. En av de absolut smartaste funktionerna som har införts är de olika coachtipsen du får under tiden du spelar, för att lära dig att expandera din repertoar i olika matchscenarier.

Detta har nu expanderats ytterligare för att visualisera vad som är ett bra och ett dåligt skott, vilket är väldigt bra för de som inte är familjära med hur sporten fungerar i detaljnivå. Hela detta hjälpsystem är ett mycket effektivt verktyg för att få en övergripande förståelse för hockey, utöver att det är kul att tackla.

Denna säsong får McDavid bara åka på en skridsko, med klubban i luften. För att det ska bli rättvist mot andra spelare.

Ligan har dessutom expanderat med ett nytt lag i år, vilket betyder att du även kan spela som Vegas Golden Knights i deras premiärsäsong. Detta har även reflekterats i Franchise-läget, där du dels kan börja din karriär innan sommarens expansionsdraft, men även skapa ett helt nytt lag från grunden och försöka ta dem till framgång och eventuella Stanley Cup-bucklor.

Rent spelmekaniskt har det lagts en hel del energi på att fila på klubbtekniker i NHL 18, både när det gäller offensivt och defensivt. Ur det offensiva perspektivet finns det en uppsjö av nya dragningar och finter som kan hjälpa dig att lura bort både försvarare och målvakter, och flera av dem är faktiskt ganska användbara. Svårigheten ligger dock i att bemästra dem i matchsituationer där allting oftast går oerhört snabbt.

På den defensiva sidan har det gjorts en hel del förbättringar med petningar efter pucken, och 95 procent av dessa försök leder inte längre till tripping-utvisningar. Du har även större kontroll över klubban när du petar, och kan göra kontrollerade svepningar mot pucken för att skära av passningsvinklar på ett effektivt vis. Dessa ändringar är förstås inte omvälvande förändringar i hur spelet fungerar, men känns helt klart som en förbättring i den övergripande spelkänslan.

Hockeyspelare med puckfobi är ganska ovanligt.

I ett försök att bredda spelarbasen har Electronic Arts även infört ett nytt arkadaktigt spelläge som heter Threes. Här får du spela actionfyllda matcher tre mot tre, där det inte finns några regler förutom att den som först gör sju mål vinner. Spelplanen är lite mindre, vilket skapar en väldigt snabb upplevelse där matcher kan vända på några sekunder. Detta förstärks med hjälp av att vissa puckar är värda mer än ett mål, och kan till och med i vissa fall subtrahera mål från din motståndare.

Upplägget är intressant, eftersom det finns alldeles för få spel som ger sig in på arkadfronten inom sportgenren längre. Det största problemet är nog att det inte riktigt går hela vägen till den galenskap som vi brukade få från Midway Games mästerliga sportspel. Det finns fortfarande potential för roliga stunder tillsammans med vänner i soffan, men jag skulle vilja se en mindre städad version.

Det finns en punkt där NHL-serien börjar halka efter rejält i, och det är med kommentatorerna. Inget ont om Doc Emrick, Eddie Olzcyk och Ray Ferraro som alla är mer än kvalificerade att sköta kommentatorsjobbet, men de har tyvärr inte mycket att jobba med. Upprepningarna blir många redan efter ett par spelsessioner, och ofta spelas även fel repliker vid fel tillfällen. Det är förstås en utmaning att skapa ett trovärdigt flyt i en så pass snabb sport, men något måste göras åt dessa problem som har funnits i flera år nu.

En liten besvikelse är att utvecklarna inte har tagit steget att skapa en berättelse för Be A Pro-läget, precis som i FIFA- och Madden-serierna. Även om det sällan är Oscar-material i dessa historier är det ändå en kul detalj som förbättrar helheten. Förhoppningsvis är detta på plats i NHL 19.

NHL 18 erbjuder ett maffigt, hockeyfyllt paket som har spellägen som kan passa nästan alla fans. Spelkänslan är kanon, och de AI-styrda spelarna har blivit mer övertygande än vad de har varit på länge, trots att vissa av de gamla tricken fortfarande fungerar. Efter snedsteget med NHL 15 har EA Sports återigen funnit rätt väg framåt, och bra hockey går ju inte att klaga på.

Kommentera