Recension: Need for Speed Rivals [PS4]

Det har pratats mycket om spel som suddar ut gränsen mellan online- och enspelarupplevelser på senare år, men ytterst få har ens kommit i närheten av att få denna ekvation att gå ihop. Närmast skulle jag nog säga att Test Drive Unlimited kommit – ett bilspel med den fantastiska visionen att majoriteten bilar i staden kontrolleras av andra uppkopplade spelare.

Resultatet blev som ni säkert vet högst mediokert. Men tanken var god och har nu anammats av bilspelsserien Need for Speed med riktigt lyckat resultat.

Need for Speed Rivals känns nämligen vid en första anblick inte som ett onlinespel. Titeln, som går ut på att åka runt i en öppen värld som påminner extremt mycket om den amerikanska västkust vi fick se i Hot Pursuit för bara några år sedan, kretsar huvudsakligen runt dig. Genom att bocka av simpla checklistor som uppmanar dig att vinna tävlingar, utforska världen och få till några snygga bredställ på vägen tas du vidare i handlingen precis som om det vore ett enspelarspel. Handlingen är visserligen rätt ointressant och löjligt berättad, men precis som i många andra arkadracingspel är det via denna du låser upp roligt material som nya sportbilar och användbara uppgraderingar.

Men efter ett tag lägger jag märke till att världen omkring mig verkligen lever. Inte nog med att miljöerna är riktigt vackra och vädereffekterna bjuder på en imponerande variation så består en liten del av min omvärld av andra levande spelare som också kör sina enspelarkampanjer. De är inte fler än fem till antalet åt gången, och våra vägar korsas inte särskilt ofta om vi inte aktivt söker upp varandra. Men när vi väl möts i en korsning av en ren slump är det riktigt fräckt och bjuder på en variation som hade varit omöjlig att få till i en värld utan internetuppkoppling.

Även om miljöerna är väldigt vackra och varierande känns det synd att inte ens PS4-versionen bjuder på fler än 30 bildrutor per sekund, och ibland inte ens det.

Även om miljöerna är väldigt vackra och varierande känns det synd att inte ens PS4-versionen bjuder på fler än 30 bildrutor per sekund, och ibland inte ens det.

Du kan välja att antingen spela som polis eller efterlyst fartdåre i Rivals, vilket bjuder på två väldigt olika upplevelser i en långt pågående katt och råtta-lek. Som polis kan du ta allt i det tempo du känner för, och du väljer själv om du bara vill strosa runt på vägarna eller jaga snordyra, snabba sportbilar vars förare bryter mot lagen. Är du däremot den som sitter bakom ratten i den sistnämnda bilen är du ständigt oerhört utsatt, och det räcker med några få sekunders ouppmärksamhet för att polisen ska komma ifatt dig och beslagta alla dina hårt förvärvade poäng.

Spelet har ett väldigt beroendeframkallande poängsystem som uppmuntrar illegala racerförare till högt risktagande, men som vid slarv eller högmod resulterar i att ditt vrålåk totaldemoleras och dina tidigare bedrifter bokstavligen blir helt poänglösa. Jag gillar systemet, men samtidigt finns lite för många buggar under huven för att göra det hela tillräckligt rättvist. Det är inte helt ovanligt att jag fastnar bakom osynliga väggar, att spelet hänger sig helt utan förvarning eller att jag hamnar mitt i en polisjakt efter en lång laddningstid när spelet plötsligt får för sig att byta onlinevärd.

Trots vissa orättvisor och stundtals oinspirerad speldesign som påminner lite väl mycket om tidigare delar i serien (både kontrollmässigt och sett till utformningen på tävlingarna) förlåter jag detta varje gång något fantastiskt händer i den levande världen. Det är oerhört underhållande när jag mitt i en tävling råkar möta en annan spelare som blir jagad av polisbilar åt andra hållet, jag gillar lättillgängligheten i att med ett simpelt knapptryck kunna utmana vem som helst i onlinevärlden, och det är riktigt roligt att hämndlystet skaka av mig polisbilar som förföljer mig genom att leta upp en medspelare med högre poäng och få dem att jaga henom istället.

För att avancera i spelets handling måste du klara en utav tre valbara checklistor för varje ny nivå. Dessa kan bestå av delmål som "vinn en tävling", "håll 270 km/h i 30 sekunder", "ramma 10 bilar" och så vidare.

För att avancera i handlingen måste du bocka av en utav tre valbara checklistor för varje ny nivå. Dessa består av delmål som ”vinn en tävling”, ”håll 270 km/h i 30 sekunder”, ”ramma 10 bilar” och så vidare.

Allra mest tillfredsställande är att ge igen på andra racerförare efter att ha fått stryk i en tävling genom att snabbt byta till polisbil och tillsammans med en vän leta upp föraren och arrestera denne, och därmed beslagta alla poäng. Skadeglädje smakar sällan godare än då.

För mig är Need for Speed Rivals en underhållande enlspelarupplevelse som tar plats i en uppkopplad flerspelarvärld där vad som helst kan hända, och är med andra ord den perfekta inkörsporten för att locka mig till att börja med onlinespelande på allvar. Detta om något är ett väldigt gott betyg, och det får mig att blunda för de irritationsmoment och misstag som Göteborgsstudion Ghost Games råkat lämna kvar i det färdiga spelet.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.