Recension: I Am Setsuna [PS4]

När Square Enix tillsammans med den nya spelstudion Tokyo RPG Factory utlovar ett helt nytt rollspel som är inspirerat av, och utstrålar, traditionellt tänkande för genren, bultar säkert många hjärtan runt om i världen extra hårt. I Am Setsuna är spelet som lånar stridssystem från de tidiga Final Fantasy-spelen och klassikern Chrono Trigger och som ska få spelare att drömma sig tillbaka trettio år, till den gyllene JRPG-erans början.

Setsuna är en ung kvinna som är utsedd att göra den ultimata uppoffringen för att återbringa frid i världen. Hon är individen som behöver offra sitt liv för att den ständiga invasion av monster som samhällena lider av, ska få sitt slut. Protagonisten är dock inte denna späda, kvinnliga varelse utan istället ikläder jag mig rollen av Endir, en lönnmördare som är utsedd att döda henne för att hon inte ska kunna offra sig.

Berättelsen andas till en början en del nytänk, även om jag känner igen upplägget från en del andra japanska rollspel jag spelat. Efter ett tag blir det dock uppenbart att manusförfattaren har varit lite väl ivrig att kopiera och inspireras av tidigare, framgångsrika verk i japansk rollspelshistorik. För varje timme som går, ökar min känsla av att jag upplevt berättelsen någon gång tidigare och det gnager i mig, eftersom det känns som att jag förutspår historiens riktning långt innan manuset levererar händelserna för mig.

Pingvinerna är inhyrda från Disgaea och har dumstruten på

Pingvinerna är inhyrda från Disgaea och har strut på huvudet för att ingen ska märka något

Stridssystemet är dock väldigt tillfredsställande och är riktigt snyggt implementerat. Om du uppskattade Final Fantasy-seriens ”Active Time Battle”, där varje karaktär har en mätare som måste fyllas innan attacker eller specialfärdigheter kan utföras, kommer du att känna dig mer än hemma här. Är du riktigt strategisk och aningen modig, kan du dessutom spara attacken hos karaktärerna och börja fylla på en specialmätare som har tre lägen. När första nivån är nådd kan du attackera och försöka tajma ett tryck på fyrkant i precis rätt tid för att utdela extra mycket skada.

Självklart finns det även ett relativt djupt system av föremål och skapande i spelet, annars vore det ju inget rollspel värt att nämna. I Am Setsuna erbjuder olika specialförmågor kallade ”spritnite”, som går att tilldela karaktärerna. Det som är intressant och annorlunda här är att jag inte köper dessa förmågor för pengar eller får dem automatiskt vid högre nivåer. Varje spritnite kräver istället ett antal olika föremål som finns utspridda i världen, något som är meningen att locka mig ut om och om igen för att hitta fler föremål.

Evig vinter låter mysigt ända tills du måste ut på den längsta resan

Evig vinter låter mysigt, ända tills du måste ut på den längsta resan

I jakten på fynd för att låsa upp fler färdigheter visas dock ytterligare en mycket svag sida av spelet för mig; alla föremål ligger alltid på exakt samma plats på kartan, hela tiden. Visserligen finns det en viss del av slumpmässighet när det kommer till vad motståndarna släpper ifrån sig efter att ha besegrats, men det faktum att jag kan utnyttja systemet för egen vinning gör att jag ryggar tillbaka en del.

Liksom de flesta japanska rollspel kräver I Am Setsuna en stor mängd nötande, där jag behöver slåss mot samma monster om och om igen för att öka i nivå och få mer resurser att utvecklas. Problemet som jag stöter på med Tokyo RPG Factorys verk, är att jag inte är det minsta sugen att springa ut på slagfältet och besegra monster gång på gång. Det är något som känns fel, nästan tråkigt, och det är något jag inte brukar känna när jag spelar rollspel.

Detta försök till ett nytt men ändå traditionellt, japanskt rollspel är beaktansvärt och jag trivs mycket bra i delar av spelet. Tyvärr saknas den där sporren, det där extra som krävs av mig för att jag ska falla för upplevelsen. I Am Setsuna är charmigt, ganska intressant och trevligt. Det har ett lockande stridssystem och vackra miljöer men brister stort i andra delar.

Om du längtar efter att få uppleva den gamla erans japanska rollspel, kan detta vara något värt att kika närmare på. För egen del föredrar jag nog att starta upp Final Fantasy III, eller någon annat spel ur favorithyllan.

Kommentera