Recension: Hitman 2 [PS4]

Hitman är, enligt mig, denna generations stora överraskning. Jag tyckte att Hitman: Absolution var ett rejält kliv tillbaka och när IO Interactive meddelade att man skulle göra ett episodspel var jag inte såld. Men Hitman överraskade mig på flera plan med sina smarta banor, spellägen som främjar omspel och unika kontrakt som fanns tillgängliga under en kort tid.

Det var ett spel som inte bara uppmuntrade, utan krävde att jag spelade samma uppdrag om och om igen tills jag kunde varenda litet hörn av kartan och visste exakt hur jag skulle göra. Upplevelsen kanske inte tilltalade alla, men för de som gillar försöka bli riktigt bra på något var det ett bra spel.

Ibland måste man smälta in

Sedan bestämde Square Enix att IO Interactive inte var lönsamt längre och att Hitman inte hade levt upp till de alldeles för högt uppsatta förväntningarna. Ett tag såg det mörkt ut för en uppföljare men så klev Warner Bros. Interactive Entertainment in i bilden och blev utgivare för Hitman 2. Konceptet med episoder är det samma, men denna gång släpps alla samtidigt. Och handlingen är en direkt uppföljare till det första spelet. Det första spelets Shadow Client är nu måltavlan och Agent 47 åker jorden runt för att hitta honom och eliminera hans organisation.

Vad det gäller själva spelet är det fel att sätta en tvåa efter. Se detta mer som Hitman 1.5 eller säsong 2. Själva spelmekaniken är nämligen exakt likadan och det är till en början svårt att se vilka förändringar som gjorts. Skillnaderna finns dock i de små detaljerna, som att när en kropp upptäcks syns en liten video uppe i hörnet för att du ska veta vilken kropp det var som fienden hittade. Eller att det nu är tydligare när du är gömd antagningen i buskage eller i folksamlingar. Inga stora överraskningar men små saker som underlättar för spelaren.

Ibland måste man smyga

Annars är sig allting likt. Hitman 2 handlar om att döda människor. Gärna på så kreativa sätt som möjligt. Och här finns det väldigt många sätt att eliminera sina fiender. Kartorna är betydligt större och myllrande. På en av kartorna finns sju olika nivåer som Agent 47 kan befinna sig på, allt ifrån en hemlig källare till toppen på en skyskrapa. Det gör också att det kan vara lite utmanade första gången en bana introduceras. De var fler än en gång som jag gick vilse trots att jag hade en markör som visade vart jag skulle.

Samtidigt har IO Interactive fyllt banorna med ledtrådar och gömda pussel. På en bana hörde jag två hyresgäster klaga på en ny otrevlig granne som hade en kniv utanför dörren. Jag letade reda på lägenheten och hittade mängder av information jag aldrig hade fått tag på annars. Det är dessa små detaljer som gör att Hitman 2 klaffar så bra med mig. När jag snubblar över något jag inte ens visste fanns där. Samtidigt kräver titeln en spelare med tålamod, som är beredd att spela om varje bana flera gånger och inte vara rädd för att misslyckas.

Och ibland måste man spränga allt

Det går också att spela spelet online där du kan göra egna kontrakt och ladda upp dem på nätet eller ladda ner andras kontrakt. Du kan även spela med andra spelare i Ghost. Här spelar ni samma uppdrag exakt samtidigt men kan bara påverka varandra på ett minimalt plan. Istället gäller det att eliminera målet först. Det är underhållande en stund men saknar den där planeringen som gör Hitman till ett bra spel.

Som en extra bonus får du också alla uppdragen från det förra Hitman så att du kan spela igenom hela handlingen med alla de små förbättringar som Hitman 2 medför. Jag gillar det som IO Interactive har gjort. Det tar inte serien framåt på något radikalt sätt men det finslipar något som redan var bra.