Recension: Fall of Light: Darkest Edition [PS4]

Vad händer om man korsar Dark Souls: Remastered (10/10) med Ico, sumpar spelkontrollen, reducerar grafiken till ett mediokert PS2-spel och ger det till en grinig spelrecensent med dåligt tålamod? Snart ska ni få svar på frågan.

Jag recenserade en gång för hundra (eller knappt fyra) år sedan Dark Souls-klonen Lords of the Fallen (4/10). Det jag främst minns från det spelet var att det var väldigt snyggt, men att det tyvärr förlitade sig på en alldeles för klumpig kontroll. Det ledde till att det var njutbart att utforska spelet, men inte alls tillfredställande att slåss mot fienderna. Fall of light är ungefär samma upplevelse med en stor skillnad, den har inga märkbara positiva sidor.

Tyvärr för Runeheads, är det väldigt lätt att jämföra det här hafsverket med PC-versionen som kom för ett knappt år sedan. Det är inte överdrivet imponerande, men i jämförelse med PS4-versionen framstår den som ett mästerverk.

Det är inte bara det att spelet verkar ha tappat alla texturer, som om det inte riktigt är klart. Inte hellre att spelets berättelse där en man som försöker rädda sin dotter i en värld full av mörker och där ljuset är räddningen, totalt undergrävs av att ljuseffekterna i spelet är så fula att jag skulle kunna gissat på produktionsår 1997 snarare än 2017.

Fall of Light famlar i mörkret, både bildligt och bokstavligt.

Nej det värsta med detta otroligt frustrerande spel är att kontrollen reagerar extremt slött. Alltför ofta laggar den efter med upp till en halv sekund. I ett spel där reaktioner och tajming är nyckeln för att överleva är detta förstås en dödsstöt rakt i spelglädjen.

Gällande historien kring mannen och hans dotter måste jag ärligt talat säga att jag inte orkat följa den till sitt slut, vilket gör att jag kan inte avgöra om det är värt att klafsa igenom den här sörjan. Men jag är tveksam.

En sak är bra med Fall of Light; det är viktigt att hela tiden ha en stjärna att följa, en fast punkt i speltillvaron. Detta kommer från och med nu, och förhoppningsvis långt in i framtiden, vara min referens för det absolut sämsta spelet jag spelat på en PS4. Härifrån kan det bara bli bättre.

Ett svar
  1. Kristoffer Nyrén Krille

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.